Serbien

Historia

Vid delningen av Romarriket år 395 kom dagens Serbien att hamna i det östromerska riket (Bysans). På 500- och 600-talen invandrade slaviska stammar till området. På 700-talet slöt de sig till den ortodoxa kyrkan. De serbiska furstendömena Duklja (senare Zeta) och Raška upprättades som vasallstater under Bysans runt år 750.

År 1040 tillkämpade sig Zeta oavhängighet och blev ett eget kungadöme år 1077. Zeta lade Hum (senare Hercegovina) och Raška under sig under perioden 1090-1138. År 1168 blev Raška en bysantinsk vasallstat, för att sedan uppnå oavhängighet år 1180. Därefter övertog Raška kontroll över Zeta och kungadömet Serbien upprättades därefter år 1217, då storfursten av Raška, Stefan Prvovenčani kröntes till kung. 1219 erkändes Serbisk-ortodoxa kyrkan av patriarken av Konstantinopel; kung Stefans bror Sankt Sava betraktas som kyrkans grundare.

Nemanjići-dynastin regerade under perioden 1167-1371. Detta inledde en storhetstid. På 1200- och 1300-talen blev en stor del av Balkan (Makedonien, östra Hercegovina, eller Hum, Epirus, Thessalien och Albanien) erövrat av Serbien. År 1346 krönte Stefan Dušan sig själv till tsar, men riket splittrades och upplöstes efter hans död år 1355. De splittrade serbiska adelsfamiljerna förlorade därpå viktiga slag mot det osmanska riket år 1371 och den 28 juni 1389 i slaget vid Kosovo Polje, medan Zeta (sedan 1500 kallat Montenegro) bevarade sin oavhängighet. Från 1459 var Serbien en del av Osmanska riket.

Som en del av Osmanska riket fick den serbiska befolkningen färre rättigheter än vad man hade haft under de kristna härskarna, dock avskaffades livegenskapen. De kristna bönderna diskriminerades vid konflikt med muslimska då rättsväsendet favoriserade utövare av islam. Den serbiska befolkningen hade inte rätt att lära sig läsa och skriva, äga musikinstrument och fram till 1800-talet var de även förbjudna att äga vapen. Dessutom införde osmanerna 'blodskatt', vilket innebar att kristna bönder som var befriade från reguljär militärtjänst kunde bli tvungna att lämna sina söner som slavar, för att dessa sedan skulle bli muslimer och ingå i den osmanska armén. Blodskatten avskaffades senare under 1600-talet men dock fortsatte återkommande kidnappningar av kristna barn. I samband med kriget mellan Osmanska riket och Habsburg 1683-1699 reste sig serberna i ett uppror som dock slogs ned så snart habsburgarna dragit sig tillbaka norr om floden Donau.

Serberna, ledda av Đorđe Petrović, gjorde uppror mot osmanerna år 1804 och igen år 1815. Vid fredsavtalet i Bukarest den 28 maj 1812 fick Serbien en autonom status inom Osmanska riket. Furstendömet Serbien etablerades den 21 november 1815. Den osmanska administrationen av området avslutades 1835 och de sista osmanska militära styrkorna lämnade landet 1867. Vid Berlinkongressen år 1878 (som hölls efter det rysk-turkiska kriget 1877-1878) fick Serbien full självständighet. Kungadömet Serbien upprättades den 6 mars 1882. Efter balkankrigen åren 1912-1913 erhöll Serbien även Kosovo, Sandžak och dagens Makedonien.

Den 28 juli 1914 förklarade Österrike-Ungern krig efter mordet på tronföljaren Franz Ferdinand i Sarajevo av en serbisk nationalist, Gavrilo Princip (se skotten i Sarajevo), vilket utlöste första världskriget. Efter kriget upprättades Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike den 1 december 1918. Landet bytte namn till kungariket Jugoslavien den 3 oktober 1929.

Landet blev i april 1941 under andra världskriget ockuperat av axelmakterna. Belgrad deklarerades snart som den första 'judefria' (Judenfrei) huvudstaden i Europa. Flera extremnationalistiska organisationer av ett annan etniskt ursprung än serbsiskt var nazistkollaboratörer och bedrev etnisk rensning mot serberna. Man har kommit fram till att minst 347 000 civila serber mördades under kriget. Det korrekta antalet kommer nog aldrig att fastställas då en stor mängd dokument och personbevis både från före och under kriget förstördes. Efter kriget tog partisanrörelsen makten och den 29 november 1945 proklamerades den federala folkrepubliken Jugoslavien av Josip Broz Tito. Serbien blev en av 6 delrepubliker i statsfederationen. Jugoslavien regerades av kommunistpartiet fram till upplösningen 1992. Under början av 1990-talet valde alla delrepubliker förutom Serbien och Montenegro att lämna federationen Jugoslavien vilket motsattes hårt av den dåvarande centralregeringen i Belgrad. Flera krig följde sedan upplösningen av Jugoslavien. Dessa krig brukar kallas för de jugoslaviska krigen och Serbien var en stridande part i samtliga krig med undantag för den väpnade konflikten i Makedonien 2001. Som ett resultat av dessa krig var Serbien och Montenegros relation till Slovenien, Kroatien, kroaternana och bosniaker i Bosnien-Hercegovina länge ansträngda men är idag betydligt förbättrade.

Efter upplösningen av Jugoslavien bildade de två kvarvarande delstaterna, Serbien och Montenegro, 'förbundsrepubliken Jugoslavien' som år 2003 bytte namn till Serbien och Montenegro. Relationerna mellan de två delrepublikerna var dock ansträngda och efter att en folkomröstning i maj år 2006 i Montenegro uppvisat att ungefär 55,5% var för Montenegros självständighet utropade den sig senare som en oberoende stat den 3 juni 2006. Den 5 juni 2006 erkände Serbien detta i och med att de själva förklarade sig självständigt från unionen som därmed upplöstes.

Se även: Lista över Serbiens regenter

Geografi

Karta över Serbien

Naturgeografisk karta

Serbien ligger på Balkanhalvön i korsningen mellan centrala, östra och södra Europa. Serbien är kustlöst och består frånsett Kosovo och några övriga områden i huvudsak av slättland och låga kullar. Kosovo och Sandžak har däremot mycket bergiga landskap.

Den längsta floden i landet är Donau (588 km), som i nordvästra delen av landet utgör gränsen till Kroatien. Donau utgör även en del av gränsen till Rumänien. Floden Sava utgör södra Vojvodinas gränser och rinner in i Donau i huvudstaden Belgrad. Andra betydande floder är Tisa, Tamis och Begej i Vojvodina, Velika Morava och Drina i det centrala Serbien. Drina utgör gränsen till Bosnien-Hercegovina.

Högsta bergstopparna är Đeravica (2 656 m) i Kosovo och Midzor (2 170 m) som ligger på gränsen mellan Serbien och Bulgarien.

Klimat

Norra Serbien har kontinentalt klimat med fuktiga, varma somrar och kalla vintrar. Södra delarna av landet har torrare och varmare somrar och kalla vintrar med mer snöfall än i norra Serbien.

Enligt fakta från 1961-1990 är lufttemperaturen i Serbien i snitt 10,9°C upp till 300 meters höjd. På 300-500 meters höjd är den 10,0°C och över 500 meters höjd 6,0°C.

Städer

Landets största stad är Belgrad med 1 711 800 invånare. Ingen annan stad kommer i närheten av dess storlek och av landets nästföljande städer, Novi Sad, Niš och Priština har ingen mer än 300 000 invånare. Dock är antalet invånare svårt att fastställa sedan krigen under 1990-talet, då många serbiska flyktingar från Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Kosovo främst bosatt sig i de större städerna.

Städerna Belgrad, Novi Sad och Niš är populära turistmål.

Administrativ indelning

I Serbien finns två autonoma provinser:

Kosovo (under FNs administration)
Vojvodina

Resten av Serbien brukar kallas centrala Serbien men det fungerar inte som en administrativ enhet.

Karta över centrala Serbiens distrikt

Karta över Vojvodinas distrikt

Karta över Kosovos distrikt

Serbien är även indelat i distrikt (okrug). Distrikten i det centrala Serbien:

Belgrad, huvudstadsregion
Bor
Braničevo
Jablanica
Kolubara
Mačva
Moravica
Nišava
Pčinja
Pirot
Podunavlje
Pomoravlje
Raška
Rasina
Šumadija
Toplica
Zaječar
Zlatibor

Vojvodina delas in i tre geografiska områden med tillhörande distrikt:

Kosovo är indelat i fem distrikt:

Nationalparker

Serbien har fem nationalparker:

Fruška Gora (250 km²)
Kopaonik (120 km²)
Tara (220 km²)
Đerdap (640 km²)
Šar-planina (390 km²)

Politik

Inrikespolitik

Nuvarande president och premiärminister är Boris Tadić respektive Vojislav Koštunica. Koštunica omvaldes 2007.

Utrikespolitik

Serbien har uttryckt att de vill bli medlem av Europeiska unionen men har ännu inte lämnat in en formell ansökan.http://www.setimes.com/cocoon/setimes/xhtml/en_GB/features/setimes/newsbriefs/2007/07/18/nb-07

Landet hoppas på att kunna bli medlem någon gång mellan år 2012 och 2014.http://www.setimes.com/cocoon/setimes/xhtml/en_GB/features/setimes/newsbriefs/2007/07/16/nb-06

EU har länge varit skeptiskt till ett serbiskt medlemskap då landet tidigare vägrat att samarbeta med den Internationella krigsförbrytartribunalen för före detta Jugoslavien i Haag. Flera misstänka serbiska krigsförbrytare, däribland Radovan Karadžić och Ratko Mladić som misstänks för krigsförbrytelser begångna i grannlandet Bosnien-Hercegovina under 1990-talet, är fortfarande på fri fot och tros gömma sig i Serbien,http://www.setimes.com/cocoon/setimes/xhtml/en_GB/newsbriefs/setimes/newsbriefs/2007/06/05/nb-02

även om några direkta bevis för att de skall befinna sig i Serbien inte finns. Övriga krigsförbrytare som ännu är på fri fot är Goran Hadžić, Vlastimir Đorđević och Stojan Župljanin. Den 3 maj 2006 frös EU-förhandlingarna med Serbien om ett säkerhets- och stabilitetsavtal som är villkoret för att landet ska kunna inleda direkta medlemsförhandlingar. Den 7 juni 2007 återupptogs dessa förhandlingar sedan serbisk polis gripit den misstänkte krigsförbrytaren Zdravko Tolimir då han försökte passera gränsen från Serbien till Bosnien-Hercegovina.http://www.setimes.com/cocoon/setimes/xhtml/en_GB/features/setimes/features/2007/06/08/feature-01

EU har uttryckt att säkerhets- och stabilitetsavtalet inte kommer att träda i kraft förrän Serbien anses samarbeta fullt ut med den Internationella krigsförbrytartribunalen för före detta Jugoslavien i Haag.

Serbien är sedan den 14 december 2006 medlem i Partnerskap för fred (PFF) som är ett villkor för att ett land ska kunna bli en fullvärdig medlem av NATO. NATO var länge tveksamt till ett serbiskt medlemskap i PFF då alliansen ansåg att landet inte uppfyllde de demokratiska kriterier som krävs för ett medlemskap samt inte samarbetade fullt ut med den Internationella krigsförbrytartribunalen för före detta Jugoslavien i Haag.http://www.setimes.com/cocoon/setimes/xhtml/en_GB/features/setimes/newsbriefs/2006/11/24/nb-03 Relationerna var länge mycket spända mellan Serbien och NATO efter Kosovokriget.

Demografi

Engelskspråkig karta över etniska grupper inom Serbien

Serbien hade 9 396 411 invånare enligt folkräkningen år 2002. Den största etniska gruppen är serber. Bland minoriteter märks albaner (som är i majoritet i provinsen Kosovo), ungrare, bosniaker, romer, kroater, slovaker, makedonier, bulgarer, rumäner, med flera.

Enligt uppgifter från 2002 är den etniska fördelningen följande (Serbien utan Kosovo):

Serber - 6 293 822 (83,94 %)
Ungrare - 293 172 (3,91 %)
Bosniaker - 136 464 (1,82 %)
Romer - 107 971 (1,44 %)
övriga - 666 572 (8,89 %)

Utöver dessa finns det cirka 1,8 miljoner albaner och ytterligare 200 000 serber i Kosovo.

Officiellt språk för hela landet är serbiska; vidare är rumänska, ungerska, slovakiska och ukrainska officiella språk i Vojvodina, och albanska är officiellt språk i Kosovo. Viktigare religiösa grupper är serbisk-ortodoxa, muslimer, romerska katoliker och protestanter.

Ekonomi

Valutan är serbisk dinar (CSD). Landet drabbades av en svår ekonomisk kris i början av 1990-talet och hör idag till de fattigaste länderna i Europa. Nettoinkomsten per invånare var år 2002 i före detta Jugoslavien, senare Serbien och Montenegro, cirka 149 euro i månaden. Montenegro hade tidigare endast runt 70 % av Serbiens ekonomiska och sociala nivå, men nu är både genomsnittliga löner och pensioner lika höga eller högre i Montenegro.

Serbien har stora problem med den organiserade brottsligheten som anses vara en av världens största procentuellt sett ur antalet innevånare i landet. Maffian har ett hårt grepp om ekonomin och har under årtionden präglat politiken i landet.

Kultur

Musik

Den 12 maj 2007 vann Serbien Eurovisionsschlagerfestivalen med låten Molitva, som sjöngs av Marija Šerifović.

Serbiska Artister

Ceca (Svetlana Raznatovic)

Dara Bubamara

Jelena Karleuša

Tina Ivanović

Galleri

Bild:NoviBG Nov30 2005.jpg|Vy från borgen Kalemegdan i Belgrad Bild:SvetiSavaChurchBelgrade.jpg|Sankt Sava templet i Belgrad

Bild:Nis.jpg|Niš Bild:Krusevac-lazarica.JPG|Tsar Lazars kyrka i Kruševac Bild:Subotica17.jpg|Stadshuset i Subotica Bild:Golubac.JPG|Fästingen Golubački grad från 1300-talet i östra Serbien