Heliga platser
Shinto saknar egentliga tempel. Däremot finns otaliga jinja, oftast kallade '
shintotempel' på svenska, och andra heliga platser.
Lära
Shinto har ingen fastslagen trosbekännelse eller systematiserad teologi, som till exempel kristendomen. Istället kretsar mycket av religionen kring olika riter. Bland de viktigaste riterna märks olika former av reningsriter. Orenhet och rening är viktiga begrepp, som kan jämföras med begrepp som synd och nåd eller förlåtelse inom kristendomen.
Shinto kan betecknas som en form av
animism och kretsar i stor utsträckning kring kulten av naturandar, japanska kamiarna. Vördnaden för naturen är därför central. De högsta och populäraste
gudom är solgudinnan Amaterasuguden,
ris Inari och krigsguden&
fred Hachiman.
Inriktningar
Shinto är i dag uppdelat i ett stort antal sekter. Fram till
andra världskriget var en form av shinto
statsreligion i Japan.
Statsshinto hade sin storhetstid från Shogunatets fall på 1800-talet fram t o m andra världskrigets slut. Denna form av Shinto kan betraktas som en form av japansk nationalism, och framhävde vördnaden för tenno (oftast översatt med 'kejsaren', men översättningen är inte helt exakt), som betraktades som gud tills tenno Hirohito tvingades avsäga sig denna roll efter kapitulationenen 1945.
Vid sidan av sekterna finns de nya religionerna. Vissa av dessa har sin grund i shinto, till exempel tenrikyo, konkokyo och omoto.