www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-18
  Länkar hit 
A
G
Guld
J
Uran
Versalisering
Väte
Helium
Litium
Bor
Kväve
Syre
Kisel
Fosfor
Argon
Kalcium
Järn
Zink
Strontium
Zirkonium
Rutenium
Silver
Tenn
Cesium
Hafnium
Rhenium
Osmium
Platina
Kvicksilver
Tallium
Bly
Länklista » Polonium
Radon
Radium
Americium
N
V
Länklista » Carl Friedrich Gauss
Meter över havet
Räkneord
Michael Faraday
Rörelsemängd
Massa
Effekt
Kalori
Länklista » SI (tilläggsenhet)
Grad
Lista över ISO-standarder
Vinkel
Densitet
Gram
Längd
SI-prefix
Kompass
Mol
Länklista » Titandioxid
Konduktivitet
Elektrisk laddning
Volymenhet
Elektrisk spänning
Längdenhet
Meterkonventionen
Magnetfält
Viskositet
Tyngd
Länklista » Elektriskt fält
Ampere
Lista över tvåbokstaviga akronymer
Mikrogram
Mikrometer
ISO 31
Länklista » Skålpund
Acetaldehyd
Elektrostatik
Vinkelgrad
Meter per sekundkvadrat
Cgs-systemet
Massflöde
Furlong
Radians
Radiometri (optik)
  Andra språk 
daSystème International d'Unités
fiKansainvälinen yksikköjärjestelmä
frSystème international d'unités
noSI-systemet
Kategori: SI-enheter

SI

Den färöiska idrottsklubben hittas på

SI systemet med vanliga härledda enheter

SI systemet med vanliga härledda enheter

SI eller SI-systemet, från franskans 'Système International d'Unités', är en internationell standard för måttenheter och prefixer. Måttsystemet bygger på ett antal grundenhet som är noggrant definierade. Ett stort antal andra enheter härleds sedan från grund-enheterna.

SI har utvecklats ur metersystemet via MKSA-systemet (i konkurrens med cgs-systemet) och fick det nuvarande namnet 1960, då det innefattade sex grundstorheter. En sjunde, substansmängd (med enheten mol), tillkom under 1970-talet.

1 Principer
2 Måttenheter
3 Prefix
4 Externa länkar

Principer

Systemets bärande principer är att det bara ska finnas en måttenhet per storhet som ska mätas, och att härledningar mellan enheterna så ofta det är möjligt ska ske med konverteringsfaktorn 1. Alla enheter som behövs inom fysiken kan entydigt härledas ur bara sju grundenheter. Systemet är särskilt praktiskt inom vetenskap. Vid vardaglig användning av enheter, eller inom begränsade fack, går det ganska bra att använda även äldre enheter; därför lever fortfarande enheter som hästkrafterer, kalori och kilopond per kvadratmeter kvar. Störst problem har nog ändå USA som inte i tid anammat systemet.

Där enheterna blir för stora eller små, anvisar SI också hur man med prefix ändrar skala. Exempelvis är det opraktiskt att mäta avstånd mellan två städer i meter; kilometer fungerar bättre. Prefixen är samma oavsett enhet.

SI föreskriver också exakt hur enheter ska skrivas, både som symbol och utskrivet namn. I symboler är det viktigt att använda stora och små bokstäver riktigt; exempelvis är 1 Mm en miljard gånger större än 1 mm. Och strömstyrka mäts i 'ampere' eller 'A' trots att den franske vetenskapsmannen hette Ampère. Pluralformer påverkar inte symboler; tre sekunder skrivs 3 s, inte 3 s:er.  

Mindre avsteg från grundprinciperna har gjorts för att få acceptans även hos vanliga användare. Exempelvis har en av grundenheterna faktiskt ett prefix: kg. Även enheter som enkelt kan härledas ur SI-enheterna förtecknas och uppmuntras till (vardaglig) användning, som minuter, timmar, grad Celsius.

Måttenheter

Prefix

Externa länkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.