Sicilien

Sicilien (italienska: Sicilia) är en italiensk ö och region i Medelhavet. Öns största stad, tillika regionens huvudstad är Palermo. Sicilien har medelhavsklimat och ön är mycket bergig. Det högsta berget är vulkanen Etna, som är 3 322 m.ö.h. Centrumområdet på ön är huvudstaden och huvudorten Palermo, som ligger på Siciliens norra kust. Andra stora städer och centrumområden är Messina, Catania, Taormina och Syrakusa. Alla dessa ligger på ligger på öns östkust. Sicilien skiljs från det italienska fastlandet av Messina-sundet

Historia

• - 750 f.Kr Sicilien befolkat av sikaner, elymer och sikeler
• 750 f.Kr - 200 f.Kr Kolonisation av Sicilien frÃ¥n Grekland och Karthago
• 211 f.Kr - 476 Sicilien under Rom
• 476 - 535 Sicilien under vandaler
• 535 - 878 Sicilien under Bysantiska riket
• 878 - 1072 Sicilien under saracener

Kungariket Sicilien

• 1072 - 1194 Sicilien under normander
• 1194 - 1282 Sicilien under tysk-romerska riket
• 1282 - 1713 Sicilien under Spanien
• 1713 - 1860 Sicilien under Bourbon (varav en period under Napoleon)
• 1816 - 1860 under namnet Bägge Sicilierna
• 1861 - Sicilien införlivat i den italienska nationalstaten

Innan greker och kartager/fenicier/punier på 700-talet f.Kr koloniserade ön beboddes den enligt Thukydides av tre folkgrupper kallade sikaner i södra och mellersta Sicilien, sikeler i öster och elymer i väster. Bl a den elymiska staden Segesta gjorde motstånd mot kolonisationen. Om grekiska kolonier på Sicilien: Se Magna Graecia.

Det första puniska kriget, 264-241 f.Kr mellan Romerska riket och Karthago handlade i stor utsträckning om Sicilien och slutade efter en stor drabbning till sjöss med att Karthago fick avstå ön.

Under det andra puniska kriget, 218-202 f.Kr, spelade ön en stor roll då staden Syrakusa (italienska: Siracusa) allierade sig med Karthago. Den romerske fältherren Marcellus intog dock staden och karthagerna förlorade därmed en av sina viktigaste allierade.

Kungariket Sicilien uppstod sedan ön Sicilien efter 1060 anfallits av normander, som under ledning av Roger de Hautevillenana efter trettioåriga strider erövrade ön från saracener. Periodvis har fastlandsdelen av kungariket utgjort ett separat rike under benämningen Kungariket Neapel. Under en stor del av 1800-talet kallades riket Bägge Sicilierna. Geografiskt motsvaras kungariket Sicilien av dagens italienerska region Kampanien, Kalabrien, Apulien, Abruzzo, Molise, Sicilien och Lukanien.

Den 11 maj 1860 landade Giuseppe Garibaldi vid Marsala under sin kampanj för att störta det Bourbonska styret i kungariket Bägge Sicilierna och 1861 ena Italien under kung Viktor Emanuel II.

Språk

Det officiella språket är italienska, men på Sicilien talas även sicilianska, som är ett eget romanskt språk. I vissa trakter talas även albanska, på grund av stor invandring flera hundra år bakåt i tiden.

Maffian

Ön var beryktad pÃ¥ grund av maffian men dess makt tycks numera vara bruten. ^{[][källa behövs;]} Den första maffiaorganisationen, Cosa Nostra, är siciliansk och mÃ¥nga amerikanska maffiabossar har sicilianskt pÃ¥brÃ¥.

Geologi

Sicilien är en bergig ö med många bergsstäder belägna på 1000-1500 meters höjd till vilka man tar sig på serpentinvägar.

Det största berget på ön är vulkanen Etna.

Se även

• Kungariket Sicilien och Bägge Sicilierna

Litteratur

• Sture Linnér, Sicilien - StrövtÃ¥g i rummet och tiden (1999)

	Italiens regioner
Abruzzo | Apulien | Basilicata | Emilia-Romagna | Friuli-Venezia Giulia | Kalabrien | Kampanien | Lazio | Ligurien | Lombardiet | Marche | Molise | Piemonte | Sardinien | Sicilien | Toscana | Trentino-Alto Adige | Umbrien | Valle d'Aosta | Veneto