www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-09-12
  Länkar hit 
Sillgatan
Smörgåsbord
Brännvinsbord
Ansjovis (fisk)
Hälleviksstrand
Lysekil
Listerlandet
Mollösund
Kummel
Orusts kommun
Länklista »
  Andra språk 
daSild
fiSilli
frHareng
noSild
Kategori: Sillfiskar Landskapsfiskar

Sill

Sill, (Clupea harengus) är en art i familjen sillfiskar. Artnamnet harengus kommer från det latinska ordet 'arengus' som betyder sandig. Sill eller strömming betraktas idag som en och samma art. I höjd med Kalmar, breddgrad 59° 30' och norr därom, är sillens benämning strömming. En sill från Västerhavet har ett förhållandevis kort huvud jämfört med en strömming från Östersjön. Sillen från västerhavet uppnår en längd på cirka 23-30 cm. Sill från Östersjön är något kortare och har en längd på cirka 15-24 cm. Sillens vikt varierar mellan 40 och 200 gram. Sillen kan komma upp till en ålder av 25 år, men den normala åldern är 10 år.

Sill är den vanligaste fiskarten på jorden. Den förekommer i stora stim, bland annat i Östersjön och på båda sidorna av Atlanten. Den kan bli 45 cm lång och uppnå en vikt av mer än ett halvt kilogram. Dess föda består huvudsakligen av krill, hoppkräftor och mindre fiskar. Sillen är i sin tur bytesdjur för sälar, valar, torsk, andra större fiskar och människor.

Sillfisket har sedan länge haft stor betydelse för ekonomin i många länder. Detta beror förutom på dess ymnighet också på att den då och då samlas i mycket stora stim nära kusten och då är förhållandevis lätt att fånga i stora mängder. Sillfiske har bedrivits med flera olika fångsmetoder, bland annat med drivgarn eller fasta garn som läggs ut över natten, snörpvad och tråldragningfiske samt not. Sillen har haft betydelse som betesfisk vid krokfiske efter torsk. Ett betydande industrifiske har förekommit efter sill för tillverkning av fiskmjöl. Det har visat sig vara ett mindre bra sätt att ta till vara havets resurser.

1 Sill och strömming sorteras efter storlek till kund
2 Strömming
3 Hälsa och miljö
4 Förökning
5 Se även
6 Externa länkar

Sill och strömming sorteras efter storlek till kund

  • 1 max 4 st per kilo
  • 2 max 5-8 st per kilo
  • 3 max 9-11 st per kilo
  • 4 max 12-20 st per kilo
Norr om bredgrad 59° 30
  • 4 max 12-27 st per kilo
  • 5 Max 12 32 st per kilo

Strömming

Namnet strömming användes i dagligt tal för sill fångad i större delen av Östersjön. Enligt ett kungligt påbud från 1500-talet ska sill fångad öster om en linje mellan Kalmar och den polska kusten kallas strömming: Under namn av strömming må i handeln föras allenast sådan sill som har fångats i Östersjön aller Bottniska viken... I dag vet man att det är samma art.

Namnet strömming återkommer även i andra språk i östersjöregionen. Ju längre in i Östersjön man fångar strömmingen desto större är dess relativa huvudlängd, och artens fetthalt är lägre i Östersjön jämfört med Västerhavet.

Hälsa och miljö

Sill är en av de feta fiskarna och bland annat rik på nyttiga fleromättade fettsyror (omega 3).

Förökning

Stim av sillar

Stim av sillar

Normalt förekommer två mer framträdande lekperioder under året: Höst och vår leker sillen på ett vattendjup mellan 1 och 100 meter. Sillen blir i Västerhavet könsmogen vid 3-4 års ålder och i östersjön vid 2-3 års ålder. Sillen söker sig till sandbankar ute i havet eller vid kust eller skärgårdar. Vårlekarna i Stockholms södra skärgård ligger toppen ungefär i början-mitten av juni. Högst upp i Bottenviken sker leken ännu senare. Lekperioden är dessutom ganska utdragen. Man kan faktiskt hitta lekmogen strömming under nästan hela året, men huvuddelen av leken sker mellan cirka 8 och 12° vattentemperatur. Befruktningsprocenten ligger oftast omkring 98-100 %, och dödligheten är normalt låg under rommens utvecklingstid, omkring 5 - 10 %

Se även

Externa länkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.