Historia
Namnet
Singapore härrör från den
malajiska orden
singa (lejon) och
pura (stad), vilka i sin tur kommer från
sanskritorden सिंह
siMha och पुर
pura.
[ ] Därför är Singapore också känt som
Lejonstaden. Namngivningen tillskrivs en prins vid namn Sang Nila Utama, som enligt folktraditionen såg ett
lejon som den första levande varelsen på ön och därför valde att kalla den Singapura.
[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
De första källorna som nämner Singapore är kinesiska texter från 200-taletriket e.Kr. Ön var en utpost till Srivijaya på Sumatra och hade ursprungligen det javanesiska namnet Temasek (vilket betyder havsstad). Temasek framträdde som en betydande handelsstad, men minskade senare i betydelse. Det finns få lämningar av det gamla Temasek i Singapore, men arkeologer har hittat belägg för civilisationen, samt för andra bosättningar. Mellan 1500-talet och det tidiga 1800-talet var Singapore en del av Sultanatet Johor. Under de malajisk-portugisiska krigen 1613 tände portugisiska soldater eld på Singapore.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
, rest på den plats där han först landsteg på Singapore. Han betraktas som grundaren av det moderna Singapore
1819 undertecknade Sir Thomas Stamford Raffles, en tjänsteman vid Brittiska ostindiska kompaniet, ett fördrag med sultanen av Johor. Han upprättade också Singapore som handelsplats. Singapore växte genast och olika etniska grupper invandrade dit. Singapore blev senare en brittisk kronkoloni 1867stad. Efter ett antal koloniala territorieutvidgningar höjde Brittiska imperiet Singapores status till att bli en transitohamn, på grund av dess strategiska läge vid de välanvända handelsrutterna som förband Europa med Kina.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Under andra världskriget invaderade Kejserliga japanska armén Malaya och det omkringliggande området i slaget om Malackahalvön, som kulminerade i slaget om Singapore. Britterna var oförberedda och blev snabbt besegrade, trots att de hade fler soldater. De kapitulerade till japanerna 15 februari 1942. Japanerna döpte om Singapore till Syonan-to, japanska för 'Söderns ljus', och ockuperade det tills britterna kom tillbaka och återtog ön en månad efter Japans kapitulation i september 1945.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Singapore blev en självstyrande stat 1959 med Yusof bin Ishak som första statschef och Lee Kuan Yew från People's Action Party (PAP) som första premiärminister, efter valen 1959. Efter en folkomröstning 1962 anslöt sig Singapore till Federationen Malaysia tillsammans med Malaya, Sabah och Sarawak som stat med autonoma befogenheter i september 1963. Singapore uteslöts från federationen 7 augusti 1965 efter att en ideologisk konflikt utvecklats mellan delstatsregeringen ledd av PAP och den federala regeringen i Kuala Lumpur. Singapore fick officiell suveränitet två dagar senare 9 augusti 1965, vilket senare blev Singapores nationaldag. Malaysia var det första landet som erkände Singapore som självständig stat.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Det nya landet var tvunget att bli självförsörjande, och hade problem som massarbetslöshet, bostadsbrist och brist på mark och naturtillgångar såsom petroleum. Under Lee Kuan Yews tid som premiärminister från 1959 till 1990en minskade hans administration arbetslösheten, höjde levnadsstandard och genomförde ett storskaligt bostadsförsörjningsprogram. Landets ekonomiska infrastruktur utvecklades, hotet om raskonflikter eliminerades och ett oberoende försvarssystem upprättades. Singapore utvecklades från ett u-land till ett i-land mot slutet av 1900-talet.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
1990 efterträdde Goh Chok Tong Lee Kuan Yew som premiärminister. Under hans regeringstid hanterade landet de ekonomiska effekterna av den ekonomiska krisen i Östasien 1997 och utbrottet av sars 2003, samt terroristhot från Jemaah Islamiah (JI). 2004 blev Lee Hsien Loong, äldste son till Lee Kuan Yew, landets tredje premiärminister.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Geografi

Singapore är indelat i 55 stadsplaneringsområden, som grupperas i fem regioner

Singapores botaniska trädgård är 52 hektar stor och innehåller en orkidéträdgård med över 3000 arter av orkidéer
Singapore består av 63 öar, inklusive huvudön. Det finns två vägar över gränsen till
Malaysia,
the Johor-Singapore Causeway i norr, och (sedan 1998)
the Malaysia-Singapore Second Link i västra Singapore.
De största av Singapores öar är Jurong, Pulau Tekong, Pulau Ubin och Sentosa. Den högsta punkten är Bukit Timah med en höjd på 166 meter över havet. Den lägsta punkten är Singapore Strait (havsnivån). Landets största naturtillgång är fisk.
Storstadsområdet var förr koncentrerat till landets södra del, medan resten av landet var regnskog eller användes till jordbruk. Sedan 1960-talet har dock regeringen i landet byggt nya städer i uteliggande områden, vilket resulterat i ett storstadsområde som täcker hela landet, även om Central Area i södra delen, som är landets ursprungliga centrum, fortfarande är det mest tättbebyggda. Myndigheten som planerar stadsbyggnationen i Singapore har publicerat en utvecklingsplan som detaljerat visar vilka områden som tillhör vilka av de 55 storstadsområdena i Singapore.
Singapore byggs ut i vattnet med hjälp av land som tas från dess egna kullar, havsbottnen och grannländer. Som resultat av detta växte Singapore från 581,5 km² på 1960-talet till 697,2 km² idag, och kan växa ytterligare 100 km² fram till 2030[Towards Environmental Sustainability, State of the Environment 2005 Report (PDF) ]
. Ministry of the Environment and Water Resources, Singapore. Refererad i engelska Wikipedia. Ungefär 23% av Singapores landområde består, trots den stora urbaniseringen, av skog och naturreservat.
Singapore har ett tropiskt klimat och saknar distinkta årstider. Dess klimat karaktäriseras av hög värme och luftfuktighet, samt riklig nederbörd. Vanliga temperaturer är mellan 22 och 34 grader Celsius, och luftfuktigheten är normalt sett 90% på morgonen och 60% på eftermiddagen. De lägsta och högsta temperaturerna som någonsin rapporterats är 18,4 respektive 37,8 grader.
Urbaniseringen har lett till att regnskog har avverkats, och den enda ursprungliga regnskog som finns kvar är Bukit Timah. Dock finns ett antal parker, som Singapores botaniska trädgård. Landets huvudsakliga vattenkälla är regnvatten, då det inte finns någon tillgång till färskvatten i floder eller sjöar. Regnvatten utgör ungefär 50% av landets vattenutbud, resten importeras från Malaysia eller består av avsaltat havsvatten. Fler och fler avsaltningsverk byggs för att minska beroendet av import.
Politik
Singapore är en
republik med ett enkammarparlamentet. Huvuddelen av den verkställande makten ligger hos
kabinett, som består av ministrar under ledning av Singapores premiärminister. Ämbetet som Singapores presidentr var historiskt endast ceremoniellt, men konstitutionen ändrades 1991 och inrättade ett folkvalt presidentämbete samt gav presidenten
vetoätt över vissa nyckelfrågor som användning av nationella reserver och utnämningar till viktiga juridiska poster.
[, refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Den lagstiftande makten innehas av parlamentet. Parlamentsval i Singapore sker, sedan valsystemet ändrades 1991, genom majoritetsvalar i valkrets där flera ledamöter. [ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Singapores politik har dominerats av People's Action Party (PAP) sedan landet blev självständigt 1965.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ] Utländska politiska analytiker och flera oppositionspartier, däribland Workers' Party of Singapore och Singapore Democratic Party (SDP), har hävdat att Singapore är en de facto enpartistatt. Många betraktar statsskicket i Singapore som mer auktoritär än sant demokratiskt. Reportrar utan gränser rankade Singapore som 140:e av 167 länder i sitt tryckfrihetsindex 2005. Det har också hävdats att PAP använder censur, gerrymandering av valmyndigheten och stämningar av oppositionen för förtal för att hindra deras framgång. Flera tidigare och nuvarande medlemmar av oppositionen, däribland Francis Seow, J.B. Jeyaretnam och Chee Soon Juan ser Singapores rättsväsen som vänligt sinnat till regeringen och PAP på grund av avsaknad av maktfördelning. [, refererad i engelskspråkiga Wikipedia ] Fastän ingen medlem av PAP har förlorat något förtalsmål i domstol, finns det tre fall då oppositionsledaren Chiam See Tong stämde PAP-medlemmar för förtal och nådde en uppgörelse utanför domstolen. [ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Singapore har vad dess regering uppfattar som en mycket framgångsrik och transparent marknadsekonomi. PAP:s politik innehåller vissa drag av socialism. Housing Development Board sköter ett storskaligt bostadsförsörjningsprogram och utbildningen är ett strikt obligatoriskt offentligt system. Regeringskontrollerade företag dominerar den lokala ekonomin. Fastän den är så dominerande har regeringen en ren, korruptionsfri image. Singapore har genomgående värderats som det minst korrumperade landet i Asien och bland de tio mest korruptionsfria länderna i världen av Transparency International.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Fastän Singapores lagar är ärvda från brittiska och Brittiska Indiens lagar har PAP också genomgående avvisat liberala demokratiska värden, som det klassar som västliga, och hävdar att det inte finns en likadan modell för en demokrati över hela världen. Lagar som begränsar yttrandefriheten rättfärdigas av att man hävdar att de ska hejda uttalanden som kan skapa osämja inom Singapores multietniska och mångreligiösa samhälle. Exempelvis dömdes tre bloggare i september 2005 för uppvigling för att de hade postat rasistiska kommentarer om minoriteter.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ] Vissa brott kan leda till stora böter eller prygel och det finns dödsstraff för mord och narkotikahandel. Amnesty International har kritiserat Singapore för att ha 'möjligen den högsta andelen avrättningar i världen' per capita.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ] Singapores regering hävdade att det inte finns någon internationell konsensus om dödsstraffets lämplighet och att Singapore har sin suveräna rätt att bestämma sitt eget rättssystem och utdöma dödsstraff för de allvarligaste brotten.[, refererad i engelskspråkiga Wikipedia ] Mer nyligen har dock PAP-regeringen lättat lite på sin socialkonservativa politik och inrättat en 'feedbackenhet'[Feedback Unit, Singapore ]
för att uppmuntra medborgare att ge sina synpunkter på politik och offentliga tjänster.
Ekonomi och turism

Merlion är en av de mest kända turistattraktionerna i Singapore

Central Area är det centrala affärsdistriktet i Singapore och platsen där Singapores börs
ligger
Singapore har en högt utvecklad
marknadsekonomi, och anses ofta vara ett
i-land. Det ligger på 25:e plats på
FN:s
HDI-index
[ 2005 UN Human Development Index Report (PDF) ]
, refererad i engelskspråkiga Wikipedia som mäter
levnadsstandard, och på andra plats i Index of Economic Freedom. Fastän Singapore
BNP per capita är en av de högsta i världen är den inhemska efterfrågan relativt låg på grund av befolkningens ringa storlek.
Ekonomin är kraftigt beroende av export av produkter som först importerats och sedan förädlats. Detta är en sorts utvidgad transitohandel, särskilt inom tillverkningsindustrin. Tillverkningsindustrin stod för omkring 28% av BNP 2005. Tillverkningen är varierad och sker inom elektronik, kemiska produkter, maskiner och biomedicin. Tillsammans med Hong Kong, Sydkorea och Taiwan kom Singapore att räknas till de fyra första 'östasiatiska tigerekonomierna' på grund av dess snabba industrialisering.
2001 orsakade en global recession och nedgång i teknologisektorn att BNP minskades med 2,2%. The Economic Review Committee (ERC), som upprättats i december 2001, rekommenderade flera politiska förändringarna för att återvitalisera ekonomin. Singapore har sedan dess återhämtat sig från recessionen, till stor del på grund av förbättringar i världsekonomin. Singapores egen ekonomi växte med 8,3% 2004 och 6,4% 2005.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia] I det långa loppet hoppas regeringen på att utveckla en ny väg till tillväxt som blir mindre sårbar för omvärldens affärscykel än den nuvarande exportledda modellen. Regeringen kommer dock knappast att överge försöken att etablera Singapore som Sydostasiens finansiella och högteknologiska centrum. BNP per capita 2005 var US$26 833[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ] och arbetslösheten låg på 2,9% i juni 2006, en ökning från 2,5% i januari samma år.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ] 81 500 nya arbetstillfällen skapades från januari till juli 2006, det högsta antalet på ett årtionde inom en halvårsperiod.
Singapore införde en skatt på varor och tjänster med en första nivå på 3% 1 april 1994. Detta har avsevärt ökat statens inkomster och stabiliserat de statliga finanserna.[, refererad i engelskspråkiga Wikipedia ] Regeringen har använt inkomster från denna skatt till att omorientera ekonomin för att minska beroendet av elektroniktillverkning. Skattesatsen höjdes till 4% 2003 och till 5% 2004.[, refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Singapore är ett populärt resmål och turism är en av landets största näringar. År 2005 besökte totalt 9,05 miljoner turister Singapore. En stor del av landets dragningskraft kan tillskrivas dess kulturella mångfald som avspeglar nästan 200 år av kolonial historia med invandring av kinesiska, malajiska, indiska, eurasiska och arabiska grupper. Orchard Road-distriktet, som domineras av shoppingcentrum och hotell i många våningar, är turismens centrum i Singapore. Bland andra populära turistmål finns Singapore Zoo och turistön Sentosa. För att dra till sig fler turister beslöt regeringen 2005 att legalisera hasardspeln och tillåta två kasino.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia]
Demografi

Sri Mariamman-templet, som byggdes 1843, är det största hinduiska templet i Singapore. Det är också ett av de många religiösa byggnader som är märkta som nationella monument på grund av deras historiska värde
Singapore är det näst mest tättbefolkade självständiga landet i världen (efter Monaco). 84 procent av invånarna bor i offentligägda bostäder som tillhandahålls av Housing and Development Board (HDB).[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ] Dess befolkning, som uppgick till 4,35 miljoner människor i juni 2005, är av blandad härkomst.
- Kineser, majoriteten, utgör 76,8% av befolkningen.
- Malajer, som är ursprungsbefolkningen i landet, utgör 13,9%, men detta antal innefattar många malajiska etniska grupper från andra delar av den Malajiska arkipelagen, däribland javaneser, bugi, baweaner och minangkabau.
- Indiska singaporeaner är den tredje största etniska gruppen med 7,9%. Den består av flera grupper: indiska och lankesiska tamiler, som bildar den största gruppen indier, och andra såsom malayalier, punjabier och bengaler.
- Resten av befolkningen utgörs av mindre grupper såsom araber, judar, thailändare, japaner, européer och den eurasiska singaporeanska gruppen (ättlingar till européer och asiater).
[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Singapore är också ett mångreligiöst land, främst på grund av dess läge på en av världens större transportvägar. Mer än 40% av invånarna är anhängare av
buddhismen. Den stora procentsatsen kan bero på att man inte skiljer mellan
taoism och buddhism; taoism,
konfucianism, buddhism och anfaderskult smälts samman till en religion av större delen av den kinesiska befolkningen.
De flesta muslimerna är malajer. Kristendomen i Singapore består av katolicism och olika protestantiska riktningar, och omfattas av omkring 14% av befolkningen. Några andra religioner är sikhism, hinduism och baha'i, som främst har anhängare bland personer av indisk härkomst.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Regeringen i Singapore har ansträngt sig att upprätthålla etnisk harmoni efter att etniskt motiverade upplopp utbröt under 1960-talet. Man har betonat harmoni mellan olika folkgrupper i alla delar av samhället, däribland utbildning, militären och boendet. Denna politik har än så länge till stor del varit framgångsrik, och få tecken på etniska spänningar har synts sedan början av 1970-talet. Aktuella frågor är bland annat förbudet mot islamisk huvudduk i offentliga skolor.
Singapores nationella språk är malajiska av historiska anledningar, och det språket används i nationalsången , 'Majulah Singapura'. De officiella språken är engelska, mandarin, malajiska och tamil. Engelska har lanserats som landets administrativa språk sedan självständigheten, och det talas av majoriteten av befolkningen. De flesta offentliga skyltar och officiella publikationer är på engelska, men det finns också översatta versioner på de andra
officiella språken. De flesta kineser är talare av kantonesiska eller fujianesiska. Regeringen har satt igång en kampanj för att propagera för mandarin som gemensamt språk för den kinesiska befolkningsgruppen.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Befolkningens medianålder är 34,5 år. Efter två årtionden av en framgångsrik politik för familjeplanering står Singapore nu inför hotet om en åldrande befolkning med sjunkande födelsetal. Regeringen uppmuntrar invånarna att skaffa fler barn genom att erbjuda ekonomiska fördelar för det första till fjärde barnet i varje familj.[ , refererad i engelskspråkiga Wikipedia ]
Militärväsende
Militärväsendet i Singapore är uppdelat i tre grenar, landsstridskrafter, sjöstridskrafter och flygvapen. Den senaste tiden har landet även utvecklat sitt försvar mot
terrorism. Alla grenar av försvaret är mycket välutvecklade och högteknologiska. Militärtjänsten är
obligatorisk för alla män i 20-årsåldern. Reserven omfattar 300000 man.
Singapore har introducerat begreppet 'Total Defence' (fullständigt försvar), vilket innebär att hela försvaret ses som bestående av fem delar.
- Militärt försvar
- Civilt försvar - första hjälp- och räddningsverksamhet samt evakueringsplaner
- Ekonomiskt försvar - uppbyggnad av en robust ekonomi som kan stå emot hot
- Socialt försvar - harmoni mellan olika folkgrupper i landet
- Psykologiskt försvar - upprätthållandet av patriotism och lojalitet mot hemlandet
Singapore har deltagit i FN:s fredsbevarande uppdrag i
Kosovo,
Kuwait och
Östtimor, och var även del av den
multinationella styrkan i Irak.
Sport
Singapore har inte så många kända idrottsutövare, vilket främst beror på landets storlek. Däremot har Singapore skrivit ett avtal om att få arrangera ett
Grand Prix i
formel 1 på stadens gator från och med 2008.
Källor
Externa länkar