Typer av skog
Regnskog
Huvudartikel:
Regnskog
Regnskog är skog med hög årlig nederbörd, åtminstone 1700–2000 mm, och hög temperatur, mellan 27 och 35 grader Celsius. Kännetecknande för regnskogen är att den är extremt artrik både vad gäller växter och djur.
Mangroveskog
Huvudartikel:
Mangrove
Tajga
Huvudartikel:
Tajga
Den svenska skogen
Skogen i
Sverige anses som de flesta andra vara skiktad, det vill säga uppbyggd av olika höjdlager. Längst ner, strax ovan
förnan, finns
bottenskiktet, som innehåller
mossor,
lavar och
svampar. Ovan för bottensiktet ligger
fältsiktet som innehåller
ormbunksväxter, örter och
gräs. I vissa fall finns ytterligare två lager.
Buskskiktet är växter som är lägre än fem meter, medan det översta
trädskiktet utgörs av de träd som är högre än fem meter.
Typen av skog varierar. Den svenska skogen består av cirka 97 % kulturskog och knappt 3 % naturskog. I söder är lövskog relativt sett vanligare, medan mellersta och norra Sverige helt domineras av barrskog bestående av granbest- och tallånd. Skogsmarkens produktionsförmåga, dess bonitet, är mycket avhängig klimatet, och avtar ju längre norrut man kommer i Sverige. I fjällen ovanför trädgränsen växer inga träd och landskapet är av typen fältskikt. I Sverige finns sedan århundraden inte längre någon urskog i egentlig mening. Däremot finns områden som till del liknar urskog, exempelvis Fiby urskog och Lunsen i Uppland.
I Sverige bedrivs sedan sekelskiftet 1899–1900 ett planlagt skogsbruk som syftar till att försörja skogsindustrin med högkvalitativ råvara samtidigt som skogens långsiktiga återväxt inte äventyras. Inom skogsbruket skiljer man på produktiv skogsmark respektive impediment. Med produktiv skogsmark avses skogsområden som i genomsnitt kan antas producera mer än en skogskubikmeter per hektar och år. Vanliga typer av impediment är myrmark, kraftledningsgator och särskilt bergiga partier.
I Sverige finns det cirka 22,7 miljoner hektar produktiv skogmark, vartill tillkommer 5,8 miljoner hektar impediment. Privata ägare kontrollerar drygt halva arealen, medan skogsindustrin och allmänna ägare som Sveaskog, Fastighetsverket, stift och kommuner äger den andra halvan.
På senare tid har vetskapen om, och betydelsen av tätortsnära skog ökat. Med tätortsnära skog menas skog som finns inom nära avstånd, 0,5–1 km från bebyggelsen. I den tätortsnära skogen bedrivs den huvudsakliga rekreationen, och den har därför stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande.
I Sverige förekommer bland annat följande typer av skog, indelade efter växtlighetstyp och växtplats:
- Västlig taiga
- Tallskog
- Blandskog
- Trivialskog
- Boreonemoral ädellövsskog
- Primärskog i landhöjningskust
- Fjällbjörkskog
- Örtrik granskog
- Barrskog på rullstensås
- Skog på betesmark
- Lövsumpskog
- Bokskog
- Ekskog
- Ek-avenboksskog
- Lind-lönnskog i ravin och sluttning
- Myrskog
- Alluvial lövskog
- Ek-alm-askblandskog längs vattendrag
Se även