www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-08-03
  Länkar hit 
Europa
Halland
Hjortdjur
Halvbjörnar
Nässjö IF
Perstorpsgölen
Sverige
Skåne
Sydafrika
USA
Älg
Svindjur
Bai Bang
Världskulturmuseet
Härjedalen
Lappland, Sverige
Västmanland
Träd
Fornminne
Schweiz
Slovenien
Jamaica
Vanuatu
Palau
Salomonöarna
Alaska
Jämtlands län
Ekologisk succession
Orientering
Ludvig XIV av Frankrike
Kramfors
Tresticklan
Vasakoret
Vret
E6
Bysen
Länklista » Hede, Härjedalens kommun
Antikens och forntidens Indien
Örnbräken
Länklista » Ekorrbär
Castel
Regnskog
Länklista » Lotta Engberg
Ljung (växt)
Länklista » Länklista » Länklista » Väder
Ekologi
E4
Scouting
Bromölla
Rymningen
Skogskubikmeter
Skogsbruk
Skogsindustri
Länklista » Sveaskog
Stäpp
Tromb
Popplar
Khasi Hill
Parnassos
SÃ¥gmyra
Ögontröst
Katyń
Skadedjur
Hassel
RÃ¥vara
Lovikka
Ädelgranar
Lind
Namur (provins)
Tallar
Albaniens geografi
Sjumilaskogen
Bladmossor
Stock
Rambo (karaktär)
Mjöbäck
Ekosystem
Florarna
Surt regn
RTK
Gysinge
Global uppvärmning
Avverkning
Skogsmulle
Ödmården
Slätt
Donaudeltat
Boulognerskogen, Gävle
Lost Gardens of Heligan
Östfronten under första världskriget
Giselle
Settlers of Catan
Skogsbär
Habitat
Gestad
Kundvagn
Välliste
Länklista » Hoenn
Lunnare
Familjeskogsbruk
Kärrväg
Rönnbyskogen
Lista över historiska svenska vägar
Akantusväxter
Klaus an der Pyhrnbahn
Alfta finnskog
Vilken härlig dag
Länklista » Vasapapegoja
Elljusspår
Huanghe
Anders Lange
Lappers
Skogsuppskattning
Bestånd
Vitpyrola
Kagu
Naturhumanistiska gymnasiet, Helsingborg
Bergs tingslag
Barkborrar
Sveriges fågelfauna
Huggningsklass
Igelkottar
Grunewald
Landskap (terräng)
Varder
Alkonblåvinge
Barne härad
Skogen
Shanda Sharer
Öppet dike
Sydlig hårnosvombat
Skyddsdikning
Skadeinsekt
Tuvstarr (sagofigur)
  Andra språk 
daSkov
fiMetsä
frForêt
noSkog
Kategori: Skog Globalt perspektiv

Skog

För andra betydelser, se (olika betydelser)}}}.

 Denna artikel bör utökas/ändras för att få ett globalt perspektiv.
Förbättra gärna texten. Se för mer information.

Tallskog i södra Bayern

Tallskog i södra Bayern

Skog kallas ett trädbevuxet större omrÃ¥de. Mer precist menas med skog sÃ¥väl träden och undervegetationen som alla andra organismer som har anknytning till träden och marken. För att ett omrÃ¥de ska räknas som skog ska trädkronornas horisontalprojektion (sÃ¥ kallade kronslutenhet) täcka minst 20 % av arealen, och det genomsnittliga avstÃ¥ndet mellan minst 5 meter höga träd bör ej överskrida 30 meter. Dessutom bör omrÃ¥det vara tillräckligt stort för att ha ett eget lokalklimat som märkbart avviker frÃ¥n omgivningens. Kalhyggen i omrÃ¥det som tillfälligt stÃ¥r utan träd inräknas i skogen.

De största skogsområdena på jorden utgörs idag av de tropiska regnskognarna, och tajga i de tempererade regionerna. I varje klimatzon krävs ett särskilt mått av nederbörd, nödvändig för skogens existens. Annars går växtligheten över till savann, tundra eller öken.

Skogar föreställer mycket komplexa ekosystem. Tillsammans med oceanerna har de stort inflyttande på jordens klimat. Bara skogar har förmåga att sänka andelen av koldioxid i luften tydligt. Produktionen av syre är en viktig förutsättning för djurens existens.

1 Typer av skog
2 Den svenska skogen
3 Se även

Typer av skog

Regnskog

Huvudartikel: Regnskog

Regnskog är skog med hög årlig nederbörd, åtminstone 1700–2000 mm, och hög temperatur, mellan 27 och 35 grader Celsius. Kännetecknande för regnskogen är att den är extremt artrik både vad gäller växter och djur.

Mangroveskog

Huvudartikel: Mangrove

Tajga

Huvudartikel: Tajga

Den svenska skogen

Skogen i Sverige anses som de flesta andra vara skiktad, det vill säga uppbyggd av olika höjdlager. Längst ner, strax ovan förnan, finns bottenskiktet, som innehåller mossor, lavar och svampar. Ovan för bottensiktet ligger fältsiktet som innehåller ormbunksväxter, örter och gräs. I vissa fall finns ytterligare två lager. Buskskiktet är växter som är lägre än fem meter, medan det översta trädskiktet utgörs av de träd som är högre än fem meter.

Typen av skog varierar. Den svenska skogen bestÃ¥r av cirka 97 % kulturskog och knappt 3 % naturskog. I söder är lövskog relativt sett vanligare, medan mellersta och norra Sverige helt domineras av barrskog bestÃ¥ende av granbest- och tallÃ¥nd. Skogsmarkens produktionsförmÃ¥ga, dess bonitet, är mycket avhängig klimatet, och avtar ju längre norrut man kommer i Sverige. I fjällen ovanför trädgränsen växer inga träd och landskapet är av typen fältskikt. I Sverige finns sedan Ã¥rhundraden inte längre nÃ¥gon urskog i egentlig mening. Däremot finns omrÃ¥den som till del liknar urskog, exempelvis Fiby urskog och Lunsen i Uppland.

I Sverige bedrivs sedan sekelskiftet 1899–1900 ett planlagt skogsbruk som syftar till att försörja skogsindustrin med högkvalitativ råvara samtidigt som skogens långsiktiga återväxt inte äventyras. Inom skogsbruket skiljer man på produktiv skogsmark respektive impediment. Med produktiv skogsmark avses skogsområden som i genomsnitt kan antas producera mer än en skogskubikmeter per hektar och år. Vanliga typer av impediment är myrmark, kraftledningsgator och särskilt bergiga partier.

I Sverige finns det cirka 22,7 miljoner hektar produktiv skogmark, vartill tillkommer 5,8 miljoner hektar impediment. Privata ägare kontrollerar drygt halva arealen, medan skogsindustrin och allmänna ägare som Sveaskog, Fastighetsverket, stift och kommuner äger den andra halvan.

På senare tid har vetskapen om, och betydelsen av tätortsnära skog ökat. Med tätortsnära skog menas skog som finns inom nära avstånd, 0,5–1 km från bebyggelsen. I den tätortsnära skogen bedrivs den huvudsakliga rekreationen, och den har därför stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande.

I Sverige förekommer bland annat följande typer av skog, indelade efter växtlighetstyp och växtplats:

  • Västlig taiga
  • Tallskog
  • Blandskog
  • Trivialskog
  • Boreonemoral ädellövsskog
  • Primärskog i landhöjningskust
  • Fjällbjörkskog
  • Örtrik granskog
  • Barrskog pÃ¥ rullstensÃ¥s
  • Skog pÃ¥ betesmark
  • Lövsumpskog
  • Bokskog
  • Ekskog
  • Ek-avenboksskog
  • Lind-lönnskog i ravin och sluttning
  • Myrskog
  • Alluvial lövskog
  • Ek-alm-askblandskog längs vattendrag

Se även

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.