www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-27
  Länkar hit 
1979
1974
8 februari
NASA
Länklista » 16 november
Mir
Rymdstation
Internationella rymdstationen
C/1973 E1
Rymdfart
Apolloprogrammet
Saturn (raketserie)
Russell L. Schweickart
Skylab 1
Skylab 2
  Andra språk 
daSkylab
fiSkylab
frSkylab
noSkylab
Kategori: Rymdstationer Skylabprogrammet

Skylab

Skylab
Skylab logo
Fakta
Anropsnamn: Skylab
Uppskjutning: 14 maj 1973
17:30:00 UTC
Cape Canaveral
Apogeum: 442 km
Perigeum: 434 km
Banlutning: 50°
ÅterintrĂ€de: 11 juli 1979
16:37:00 UTC
nÀra Perth, Australien
BesÀttning: 3
Bemannad: 171 dagar
I Omloppsbana: 2 249 dagar
Antal varv: 34 981 st
StrÀcka
tillryggalagd:
~1 400 000 000 km
Vikt: 77 088 kg
Skylab var en amerikansk rymdstation och -laboriatorium. Den skickades upp 14 maj 1973 och var bemannad i totalt 171 dagar och 13 timmar av tre olika tremannalag. Den 11 juli 1979 ÄterintrÀdde den i jordatmosfÀren och större delen brann upp över Indiska oceanen. Vissa delar föll ner i det glest befolkade vÀstra Australien.

Skylab var USA:s första bemannade rymdstation, byggd av S-IVB-steget till en Saturnus V-raket (Skylab 1). Stegets brÀnsletank hade byggts om till utrymmen för besÀttningen. PÄ nedervÄningen fanns sjukvÄrdsrum, sovutrymmen och toalett-/tvÀttrum. PÄ vÄningen ovanför lÄg sjÀlva arbetsutrymmena, med laboratorium och panel för att manövrera solobservatoriet. Den totala volymen för innerutrymmena var cirka 368 , med Apollomodulen dockad.

Vatten, mat och klÀder för alla nio besÀttningsmedlemmar fanns ombord redan vid uppskjutningen av Skylab 1, förpackat i speciella containrar. PÄ utsidan av stationen fanns stora solfÄngare, vilka var hopfÀllda under uppskjutningen. LÀngst fram i arbetsutrymmet fanns en luftsluss och dockningsmodulen för de apolloraketer som förde besÀttningarna till och frÄn stationen. OvanpÄ stationen fanns det s.k. Apolloteleskopet (ATM) avsett för solobservationer, och som kom att anvÀndas för att studera kometen Kohoutek.

DÄ rymdstationen den 14 maj 1973 skickades upp i omloppsbana med hjÀlp av en tvÄstegs Saturn V-raket var den obemannad. 63 sekunder efter starten slets en del av stationens skyddssköld av och slet loss en av dess tvÄ solpaneler. Det visade sig att Àven den andra solpanelen skadats under uppskjutningen. Som tur var var solobservatoriet utrustat med fyra egna solpaneler och man kunde ta hjÀlp av dessa för att försörja sjÀlva stationen med ström. Dock producerade dessa alldeles för lite ström och stationen hade problem med att hÄlla temperaturen nere.

Den 25 maj lyfte den första besÀttningen i sin apolloraket. Efter att de ankommit till Skylab gjorde de en rundflygning för att inspektera dess skador, och man kunde konstatera att en solpanel saknades helt medan den andra kilats fast av en del frÄn skölden som lossnat under uppskjutningen. Efter att man ordnat ett problem med dockningsmekanismen kunde man till sist docka apollokapseln med Skylab.

En av de första sakerna de fick göra var att fÀlla utt ett slags parasoll för att fÄ ner temperaturen. Den 7 juni gjorde tvÄ av astronauterna en 3,5 timmar lÄng rymdpromenad för att fÄ loss den kvarvarande solpanelen sÄ den skulle kunna fÀllas ut och utföra vad den var avsedd för.

Med den extra eltillförseln kunde besÀttningen Àntligen pÄbörja sina egentliga uppgifter.

1 Skylabs slut
2 Livet ombord pÄ Skylab
3 De olika Skylab-uppdragen

Skylabs slut

Efter att den sista besÀttningen lÀmnat Skylab tidigt 1974 var det tÀnkt att stationen skulle fortsÀtta cirkulera runt Jorden fram till början av 1980-talet, nÄgon gÄng under 1979 skulle man sedan skicka upp en rymdfÀrja som skulle knufa Skylab till en högre banna, men rymdfÀrjeprogrammet blev försenat, desutom ökade solaktiviteten vilket lede till att Jordens atmosfÀr expanderade och Skylabs bana sjönk snabbare Àn berÀknat. Den 11 juli 1979 störtade sÄ stationen.

Skylab i omloppsbana runt Jorden

Skylab i omloppsbana runt Jorden

Livet ombord pÄ Skylab

BesÀttningen pÄ Skylab 2 avnjuter en tyngdlös mÄltid

BesÀttningen pÄ Skylab 2 avnjuter en tyngdlös mÄltid

Dagarna ombord pÄ rymdstationen började kl. 6 (Houstontid) och pÄgick till 10-tiden pÄ kvÀllen. Det första astronauterna skulle göra om morgonen var att kontrollera telexmaskinen om det kommit nÄgra nya order för den aktuella dagen frÄn rymdkontrollen. Sedan var det dags att göra sin morgontoalett, vÀga sig och Àta frukost.

Efter frukost var det dags att börja arbeta, man turades om att vara pÄ de olika arbetsstationerna ombord. Ena dagen fick man agera försökskanin, nÀsta fick man vara den som utförde experiment pÄ nÄgon av sina kollegor och den tredje fick man kanske sköta observatoriet.

Mellan 8 och 10 pÄ kvÀllen hade man fritid och fick göra vad man ville. Ofta satt man bara och tittade ut genom fönstret eller sÄ fortsatte man arbeta med nÄgot experiment.

De olika Skylab-uppdragen

Skylab 1 var uppskjutningen av sjÀlva rymdstationen
Uppdrag FrÄn Till Total tid Varv runt jorden BesÀttning Forskningsuppgifter
Skylab 2 25 maj 1973 28 juni 1973 28 dagar, 50 minuter 404 Charles Conrad
Paul J. Weitz
Joseph P. Kerwin
Solobservationer
Jordfotografering
Boimedicinska experiment
Skylab 3 28 juli 1973 25 september 1973 49 dagar, 11 timmar 858 Alan Bean
Jack R. Lousma
Owen K. Garriott
Biologiska experiment
Rymdmedicin
Solfysik
Astrofysik
Jordobservationer
Teknologi
Skylab 4 16 november 1973 8 februari 1974 84 dagar, 1 timme 1 214 Gerald P. Carr
William R. Pogue
Edward G. Gibson
Biologiska experiment
Rymdmedicin
Solfysik
Astrofysik
Jordobservationer
Teknologi

Skylab
Skylab 2 > Skylab 3 | Skylab 4
Skylab Rescue (flög ej)

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.