Sociologi

Sociologi är en vetenskaplig disciplin där samhället samt sociala beteenden, grupper och relationer studeras. En annan definition är att sociologi är studiet av människan som social och kulturell varelse.

Medan statskunskapen studerar politiska system, makt och ideologier, studerar sociologin mänskliga relationer som sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå. Studier i traditionellt statsvetenskapliga fält förekommer, men infallsvinikeln är för sociologen radikalt annorlunda. Några skolboksexempel på sociologiska ämnesområden är arbetslöshet, social stratifiering, organisering, sociala rörelser, rasism, sexism, stämpling, konflikter och alienation.

Som ämne saknar sociologi ett enhetligt perspektiv, en dominerande teori eller ett avgränsat empiriskt fält. Vissa perspektiv har dock periodvis varit inflytelserika (strukturfunktionalism under 50- och 60-tal, socialkonstruktivism och postmodernism under 80- och 90-tal). Man brukar istället säga att sociologin hålls samman av gemensamma klassiker (särskilt Weber, Durkheim och Marx) samt empiriska metoder.

Traditionellt har sociologin indelats i tre perspektiv: utilitarism, atomism och organisk samhällsuppfattning. Idag är en sådan uppdelning mindre självklar eller relevant. Skiljelinjen går snarare mellan socialkonstruktivistiska och realistiska ontologiska och teoretiska perspektiv, den relativa betydelsen av förståelse respektive förklaring, och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Strukturalismen och poststrukturalismen blev viktiga teoretiska perspektiv under andra hälften av 1900-talet. Inom sociologi bedrivs även genusforskning.

Historik

Sociologin växte fram som en reaktion på upplysningstidens individualism, förnuftstro, idéer om samhällsfördraget och naturrätt, ideer som företräddes av John Locke och Immanuel Kant. Under 1700-talet växte det fram en diskussion om förhållandet mellan samhället och individen, och till pionjäreerna brukar fransmännen Henri de Saint-Simon och Auguste Comte räknas. Deras studier rörde det sociala systemet och individers påverkan på detta.

Till de sociologiska banbrytarna hör Herbert Spencer, Émile Durkheim, Ferdinand Tönnies, Vilfredo Pareto, Max Weber, och Karl Marx. Även psykoanalytikern Sigmund Freud har bidragit väsentligt till vetenskapsfältet. Inom den anglo-saxiska empiriska sociologin bör viktigare bidrag från Talcott Parsons, John Goldthorpe, Robert K. Merton, C. Wright Mills, James Coleman, Mark Granovetter, Harrison White och Diego Gambetta räknas in. En mer filosofiskt inriktad sociologi har utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu, Jurgen Habermas ,och Anthony Giddens med flera.

Bland tidigare och nu verksamma svenska sociologer kan nämnas exempelvis Göran Ahrne,Gunnar Boalt, Torgny Segerstedt, Stefan Svallfors, Hans Zetterberg, Richard Swedberg, Peter Hedström, Joachim Israel, Robert Erikson, Mats Trondman och Johan Asplund.