Nackdelar
Nackdelen är att man måste ställa om alla klockor två gånger om året, och att tidskillnaden mot länder utan sommartid eller
södra halvklotets sommartid blir svårare att räkna ut. Ett speciellt problem inställer sig just kring det klockslag då skiftet ska ske. När man övergår från
normaltid till sommartid förlorar man plötsligt en timme på dygnet, och när man återställer normaltiden efter sommartiden kommer samma klockslag två gånger. Det blir en mängd praktiska problem, som kräver speciella övergångsbestämmelser. Det kan till exempel röra sig om beräkning av övertid, hur man ska ersätta
obekväm arbetstid och beräkna den obligatoriska minsta vilotid som gäller enligt lag eller
kollektivavtal för vissa sysselsättningar. I tidskritiska situationer på hösten, då man måste veta under
vilken av den dubblerade timmen, som en viss händelse inträffade måste man ha specialbestämmelser för exempelvis stämpelur. En approximativ lösning kan vara att under den första av dessa klockslag används endast udda minuttal och under den andra timmen med samma klockslag endast jämna minuttal. I praktiken har det uppstått många missförstånd vid detta system, när man förväxlat udda och jämnt. I tidskritiska system kan sådana förväxlingar ge ödesdigra resultat.
Ett annat problem är att man ofta inte kan komma överens mellan grannländer om datum för omställning. Inom Europa har man numera samma datum (men inte förr). Likaså inom Nordamerika. I Sydamerika gäller dock att Brasilien inte har samma datum som sina sydliga grannländer, och inom Australien och gentemot Nya Zeeland har man olika datum. I Mellanöstern varierar datumen också. Ett exempel på problem var när Sveriges Television på 1990-talet fick ställa in en direktsändning från Storbritannien med kort varsel, för att man missuppfattat tidsskillnaden av detta skäl. Under andra världskriget använde Storbritannien dubbel sommartid, medan USA hade sommartid hela året, det vill säga de bytte tidszon en timme.
Nyare datorer har automatisk omställning av datorklockan det aktuella dygnet, men där blir det en komplikation på grund av att man inom EU ett år bestämde att höstomställningen skulle senareläggas en månad. Datorer, med operativsystem av tidigare årgång kommer då att ställa om tiden en månad för tidigt, med större eller mindre allvarliga konsekvenser, allt efter omständigheterna, om datoranvändaren inte är observant beträffande denna datoregenskap. År 2007 bytte USA datum, vilket uppmärksammades mycket i databranschen ('', engelska). Vissa länder ändrar ofta datumregel.
Ett annat sätt att få bättre fördelning av dagsljuset är att ha klockan framflyttad en timme hela året. Då slipper man ställa om alla klockor två gånger om året. I praktiken byter man tidszon. Så har till exempel Island och Argentina. Nackdelen för båda blir att tidskillnaden mot grannländer varierar under året. Storbritannien provade detta under 1960-talet. Det blev inte så populärt eftersom morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som arbetade inomhus inte såg solen alls. En del länder har både och, de har en timme mer än vad som motiveras av longituden, och på sommaren ytterligare en, till exempel Spanien och Ryssland.
Till skillnad från bondesamhällen följer människans arbetsdag i industrialiserade samhällen många gånger inte längre solens upp- och nedgång utan följer istället fasta klockslag. Detta i samband med att människan vanligtvis inleder sin vakna period med arbetet/skolan innebär i den tempererade klimatzonen att solen går upp under människans sömncykel på sommaren. Genom att flytta fram klockan måste de med fasta arbetstider stiga upp och lägga sig tidigare och har därigenom dagsljus en större andel av sin vakna tid, men i bondesamhället torkar morgondaggen oberoende av vad klockan visar, och korna mår inte bra, om mjölkningstiden förskjuts.
Den biologiska klockan ställs inte om på kommando, och under de första dygnen på sommartiden kommer man att vara morgontrött och mindre effektiv i arbetet; på kvällen har man svårt att somna och blir ännu mindre utsövd påföljande dag. Vid höstomställningen uppstår liknande problem: man vaknar för tidigt på morgonen och blir kvällstrött. De flesta människor behöver tre–fem dygn för att ställa om sin biologiska klocka.
I många vardagstillämpningar är det av praktiska skäl ogörligt, eller åtminstone opraktiskt, att göra omställningen av klockor etcetera precis den aktuella timmen på natten, utan det görs först under arbetstid på den följande morgonen. Under efternatt och tidig morgon kommer då dessa klockstyrda system att visa fel. Exempel bland många kan vara manuella omställningar av portkoder för nattläge resp dagläge och offentliga ur. Gatubelysning och trappbelysning i hyresfastigheter ska inte ändras vid omställning sommartid–vintertid, utan följa soltid året runt, och får då inte styras av samma centralur som styr klockor. Ska exempelvis en fastighetsskötare tvingas arbeta på obekväm arbetstid med ekonomisk kompensation för att manuellt ställa om fastighetens tidstyrda system just vid det magiska klockslaget?
Det är ej sällan förekommande att offentliga ur visar fel upp till flera dygn efter den officiella omställningstiden.
Växlingsdygnet omfattar dygnet ibland 23 timmar, ibland 25 . Hur ska arbetstiden fördelas rättvis mellan skiftarbetare i verksamheter med 3-skift eller 4-skift? Ska någon få betalt för en timme, då han faktiskt inte utför något arbete; ska någon inte få betalt för en extratimme, då han faktiskt arbetar?
Eftersom den svenska sommartiden år 1980 började den 6 april d v s bara fem dagar efter den 1 april, passade DN på att ha ett aprilskämt om detta år 1980: DN skrev att sommartiden redan införts i smyg, alla klockor gick fel, ingen visste vad klockan egentligen var och totalt kaos rådde överallt.
Asien
I allmänhet har länderna i Asien inte någon sommartid.
I
Mellanöstern och före detta
Sovjetunionen är det dock vanligt. Sålunda har följande länder sommartid:
Resten av Asien, till exempel
Kina,
Japan,
Korea,
Pakistan,
Indien,
Thailand,
Malaysia,
Indonesien,
Saudiarabien,
Singapore och
Förenade arabemiraten har inte någon sommartid.
Iran, Kazakhstan och Kirgisistan har slutat med sommartid från 2006. På 1970-talet ställde man i Iran inte om klockorna på sommaren, utan man bestämde helt enkelt att alla skulle börja och sluta arbetet en timme tidigare än eljest.
Europa
Sommartidsdatum i Europa:
| 2005-03-27–2005-10-30
|
| 2006-03-26–2006-10-29
|
| 2007-03-25–2007-10-28
|
| 2008-03-30–2008-10-26
|
| 2009-03-29–2009-10-25
|
| 2010-03-28–2010-10-31
|
| 2011-03-27–2011-10-30
|
| 2012-03-25–2012-10-28
|
| 2013-03-31–2013-10-27
|
| 2014-03-30–2014-10-26
|
| 2015-03-29–2015-10-25
|
| 2016-03-27–2016-10-30
|
| 2017-03-26–2017-10-29
|
| 2018-03-25–2018-10-28
|
| 2019-03-31–2019-10-27
|
| 2020-03-29–2020-10-25
|
I de europeiska länderna, förutom Island, infaller sommartid mellan den sista söndagen i mars och den sista söndagen i oktober. I västeuropeiska tidszonen (WET, GMT, UTC+0), centraleuropeiska tidszonen (CET, UTC+1) och östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) växlas mellan sommar- och normaltid vid samma klockslag: 1.00 UTC. Denna sommartid är ocksÃ¥ föreskriven i ett EU-direktiv [1] 
. Direktivet undertecknades under Sveriges ordförandeskap av Bosse Ringholm, under en kortare tid hade sommartiden harmoniserats på prov inom unionen.
I Ryssland sker omställningen på samma datum, men klockan 2.00 lokal normaltid i respektive tidszon.
Island använder inte sommartid alls, lokal tid är alltid detsamma som UTC.
Sverige
Efter det impopulära sommartidsförsöket i
Sverige, 14 maj–30 september¹ år 1916, infördes sommartiden i landet först år
1980. Första Ã¥ret (1980) började sommartiden i Sverige första söndagen i april (6 april 1980) och avslutades sista söndagen i september (28 sept 1980), klockan 1.00 UTC. Ã…ren 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. FrÃ¥n och med 1996 fick hela EU gemensam sommartid: den börjar frÃ¥n och med detta Ã¥r sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober.
Datumen för sommartidens början och slut beslutas politiskt för några år i taget, och i Sverige regleras dessa beslut i förordning (2001:127) om sommartid .
- Sommartiden börjar klockan 2.00 normaltid (1.00 UTC) den sista söndagen i mars (liksom i övriga europeiska länder med Sveriges tidszon). Tiden anges då som klockan 3.00 sommartid.
- Sommartiden upphör sedan EU harmoniserade tiden klockan 3.00 sommartid (1.00 UTC) den sista söndagen i oktober. Tidigare skedde övergången sista söndagen i september. Tiden anges då som klockan 2.00 normaltid.
- Inom alla Europas tidszoner sker övergången mellan normaltid och sommartid samtidigt: klockan 01:00 UTC. Klockslagen är förstås olika i de olika tidszonerna: 1.00 västeuropeisk, 2.00 centraleuropeisk samt 3.00 östeuropeisk tid.
- 2007 börjar sommartiden inom EU den 25 mars och upphör den 28 oktober.
Under sommartiden står solen som högst cirka klockan 1300 (Haparanda 1225, Stockholm 1250, Göteborg 1310). Tiden varierar några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning
[1] och orternas longituder. Skillnaden i sann soltid mellan
Koster längst i väst och
Haparanda längst i öst är ca 1 timme.
Nordamerika
Den
amerikanska benämningen är 'Daylight Saving Time' och används i större delen av
USA från den andra söndagen i
mars till den första söndagen i
november. Omställningen sker kl. 02.00 vid båda tillfällena. Dessa datum infördes 2007. Fram till 2006 gällde sommartid från den första söndagen i
april till den sista söndagen i
oktober.
Sommartiden används inte i Hawaii, Amerikanska Samoa, Guam, Puerto Rico, Virgin Islands, eller Arizona, med undantag i sistnämnda delstat för indianreservatet 'Navajo Indian Reservation'. Sommartid infördes från 2006 i hela Indiana, större delen av delstaten hade förut inte sommartid.
I Kanada används sommartid i de flesta provinser, med samma start- och slutdatum som i USA. Sommartid används inte i provinsen Saskatchewan, inte heller i några små glesbefolkade områden här och var i Kanada, nära tidszongränserna. Kanada följer USA:s ändring för 2007.
I Mexiko används också sommartid i större delen av landet. Undantaget är delstaten Sonora som följer Arizona i USA. Mexico har sommartid från första söndag i april till sista söndag i oktober även 2007, alltså som USA:s tidigare datum.
I Guatemala, Honduras och Nicaragua fanns somartid bara 2006 och inte efter det.
Övriga länder i Centralamerika saknar sommartid.
I Karibien har Kuba och Bahamas sommartid medan övriga öar inte har det.
För de få delstaterna utan sommartid verkar det som om de följer delstater österut under vintern och delstater västerut under sommaren, även om det givetvis är omgivande delstater som byter tid vår och höst (de som inte har sommartid avviker ju från det vanliga, att ha sommartid)
Övriga världen
I Afrika används sommartid bara i
Egypten och
Namibia (och
Kanarieöarna, i den mån de räknas till Afrika). Egypten har sommartid 27 april–28 september för 2006.
På södra halvklotet används sommartid av vissa länder, i så fall med sommartid när de har sommar och det är vinter på norra halvklotet. Det gäller bland annat i:
Detta gör det mer komplicerat att räkna ut tidskillnaden mot Europa och Australien mfl länder.
Övrigt
Motsatsen till sommartid är
normaltid, ofta även kallad 'vintertid'.
Särskilt de första åren med sommartid hade många svårt att komma ihåg åt vilket håll de skulle ställa sina klockor. Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är med ramsan 'Se FRAM emot sommaren, se TILLBAKA på sommaren eller att tänka på trädgårdsmöblerna eller utegrillen, vilka precis som klockan ställs FRAM i trädgården inför sommaren och TILLBAKA in i huset inför vintern.
GMT (eller UT/UTC) har inte sommartid. Storbritannien använder GMT som sin civila tid bara på vintern - på sommaren används där BST (British Summer Time) som är GMT + en timme.
En komplikation med sommartid är med klockan i datorer, särskilt när regeln för omställningstiden ändras. Windows har inga dialogrutor för omställningsdatum, endast för land. Då kan man inte justera ev. fel. USA ändrar datum från 2007, och många EU-länder inkl. Sverige ändrade 1996. Det har förutsagts bli vissa problem i USA den 11 mars då sommartiden införs, inte minst för dem som har möteskalender i datorn (det kallas 'år 2007-problemet' i datakretsar, se ). Brasilien och Israel har haft problem med tidsomställningen i datorer då landet inte hållt sig till en regel utan ofta ändrat datum.
Se även
Externa länkar
Källor och noter
¹
Gustaf V och hans tid 1907-1918,
Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.404
Sommertid
Kesäaika
Heure d'été
Sommertid
)
