www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-10-28
  Länkar hit 
Agnosticism
Ateism
Kunskapsteori
Filosofi
Metafysik
Språkvetenskap
Matematikfilosofi
Logik
Semiotik
Ordbok
Skrivkonsten i Indien
Fonetik
J.L. Austin
Talakt
Språksociologi
William Dwight Whitney
F.H. Bradley
Lars Bergström (filosof)
Karl-Otto Apel
Värdeteori
Normativ definition
Stipulativ definition
Walter Benjamin
Historisk lingvistik
Länklista » Historiefilosofi
Narrativ teologi
David Kellogg Lewis
Historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet
1600-talets filosofi
Kompositionalitetsprincipen
Prototypteori
Johann Georg Hamann
Timothy Williamson
Robert Brandom
Donald Davidson
  Andra språk 
fiKielifilosofia
frPhilosophie du langage
Kategori: Språkfilosofi

Språkfilosofi

Språkvetenskapliga
discipliner
Fonetik
Fonologi
Grammatik
Historisk lingvistik
Lexikologi
Morfologi
Ortografi
Pragmatik
Semantik
Semiotik
Språkfilosofi
Språksociologi
Språktypologi
Retorik
Språkfilosofin är den del inom filosofin som sysslar med språket. Även om filosofer talat om språket ända sen Platons dagar fick det inte en särställning inom filosofin förrän på 1800-talet genom den språkliga vändningen.

För att förstå vad språkfilosofin sysslar med är det kanske enklast att se på några av de frågor som ofta har diskuterats:

  • Hur kan sprÃ¥k ha mening?
  • Hur är mening kopplad till begreppet om sanning?
  • Vilken del av sprÃ¥ket är meningsbärande? Ord? Satser? Tanken?
  • Vad är mening?
  • Hur pÃ¥verkar sprÃ¥ket och synen pÃ¥ sprÃ¥ket, synen pÃ¥ filosofi?
  • Hur förhÃ¥ller sig sprÃ¥k och tankar till varandra?
  • Hur förhÃ¥ller sig sprÃ¥ket till världen?
  • Vilka är de logiska förutsättningarna för meningsfullhet?
  • Vad och hur använder vi sprÃ¥ket?
  • Vad är en metafor?
  • Hur fungerar tolkning och översättning?
  • Hur pÃ¥verkas kunskap (epistemologi) av sprÃ¥ket?

Att språkfilosofin är väsentlig för analytisk filosofi är självklart med tanke på att man anser att filosofiska problem först bör klargöras genom en analys av språket. Filosofer som Gottlob Frege, Bertrand Russell och Ludwig Wittgenstein ägnade därför mycket tid åt de logiska grundvalarna för en sådan analys.

Vardagsspråksfilosofi är en del av språkfilosofin som studerar vardagspråket, både i syfte att lära om själva språkets natur och i syfte i att med hjälp av kunskaper om vardagspråkets funktion lösa mer generella filosofiska problem, till exempel i moral och metafysik. Viktiga företrädare är J.L. Austin och H Paul Grice. Teorin för talakter är kanske det mest berömda resultatet, men också driften från språkets mening till menande och implikaturens funktion har sin plats i språkfilosofin.

Språkfilosofin inom kontinental filosofi härstammar främst från Ferdinand de Saussures vars projekt vissa menar bär stora likheter med Frege. Inom den kontinentala traditionen är även filosofer som Edmund Husserl, Martin Heidegger och Jacques Derrida viktiga inom språkfilosofin.

}
}x}px}}
— portalen för filosofi på svenska Wikipedia.

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.