Stäpp

Stäpp (av ryska степь, step), eller grässavann, är ett biom vars ekosystem karaktäriseras av gräsmark eller trädlandlöst slätt och som har ett torrt klimat. De flesta stäpper är belägna i övergångszoner mellan öken och savann på norra halvklotet, i lä intill en bergskedja och isolerade från havsvindar. Man skiljer ofta mellan grässtäpp och buskstäpp.

De stora stäppområdena finns i Centralasien, Mongoliet, Kina och USA. Dessa områden är glest befolkade på grund av det torra klimatet och den magra jordmånen som inte medger jordbruk. Nomadiserande grupper förekommer.

Natur

Klimat

Klimatet är för torrt för skog men inte så torrt att landskapenet förvandlas till öken. Det torra klimatet beror på att slätterna ligger långt borta från hav och nära bergen. Om fuktigheten ökar i ett stäppområde ökar också växtligheten och området omvandlas till en skog.

Klimatet på stäppen utmärks av mycket varma somrar och kalla vintrar, i synnerhet på stäpperna på norra halvklotet. Stäppområden drabbas ofta av långa perioder av torka och bristen på skyddande träd ger extrema vindar. Kombinationen av extrem hetta och starka vindar gör ofta att gräsbränder sprider sig fort.

Den genomsnittliga nederbörden ligger på omkring 400-800 millimeter per år, under regnperioder kan nederbörden öka till det dubbla.

Stäppen kan vara en halvöken eller vara täckt av gräs eller buskar, eller bådadera under olika säsonger. Grässtäpper domineras av kort gräs, prärien i Nordamerikaer har längre gräs. Träd kan förekomma intill flod och sjöar.

Många stäppområden omvandlas till betesmarker vilket starkt påverkar det naturliga växt- och djurlivet. I många områden har den naturliga faunan helt ersatts av husdjur.

Flora

Växtligheten domineras av olika typer av gräs som kan variera i längd från 1-2 meter i de fuktigare områdena till enstaka centimeter i närheten av ökenområden. Blandvegetation förekommer.

Stäppen hotas allt mer av befolkningstryck och till exempel oljeexploatering.

• grammagräs (Bouteloua gracilis), buffelgräs (Bouteloua gracilis), kaktusar (Cactaceae), pampasgräs (Cortaderia selloana)

Fauna

De flesta däggdjur som lever på stäppen är betande djur som kaniner, möss, antiloper och hästar. Eftersom det öppna landskapet ger dåligt skydd mot rovdjur skyddar sig de flesta av dessa djur genom att antingen leva i flock eller i jordhålor.

• korsakräv (Vulpes corsac), ökenråttor (Meriones unguiculatus), saigaantilop (Saiga tatarica), ökenlo (Caracal caracal), tatarfalk (Falco cherrug)

Många arter som tidigare fanns i vilt tillstånd på prärien hör idag till människan mest välbekanta husdjur: häst, åsna och kamel. Många av djurarterna som lever på stäppen är utrotningshotade.

Geografi

Afrika

Sahel är det område som sträckar sig tvärs över den afrikanska kontinenten från Senegal till Somalia. Stäpp finns även i Angola, Zambia, Namibia och delar av Botswana.

Centralasien

De största stäppområdena finns i södra-centrala Ryssland och angränsande republiker i Centralasien. Stäpperna sträcker sig från nordost om Svarta havet förbi Uralbergen och Kaspiska havet och vidare genom Turkmenistan, Uzbekistan och Kazakhstan (Kirgisstäppen) till bergskedjorna i Mongoliet, Kina, Kirgistan, Tadzjikistan och Afghanistan. Öster om Ural möter stäppen det skogsklädda västsibiriska låglandet som sträcker sig ända till Norra ishavet.

Nordamerika

I Nordamerika finns prärien, stora stäppområden i centrala USA och västra Kanada som utgör en västlig avslutning på Stora slätterna innan Klippiga bergen tar vid. Bland djuren utmärker sig bison.

Oceanien

I Australien (Queensland och Nordterritoriet) brer en savann med inslag av stäpp ut sig mellan skogarna längs med kusten i norr och de stora ökenområdena i inlandet.

Sydamerika

I norra Argentina brer Pampasen, ett i princip helt platt stäppområde med relativt fuktigt klimat, ut sig. Här finns den utrotningshotade pampashjort. Se även Patagonien, Llanos och Cerrado.

Se även

• Tundra