Byggnaden
Stationshuset byggdes 1867-1871 och invigdes 15 juli 1871. Arkitekt var Adolf W. Edelsvärd. Fastigheten ägs och förvaltas av Jernhusen AB. Fasaden mot Vasagataner kröntes av staty av Svea och Göta på varsin sida om det lilla riksvapnet, krönt av en kunglig krona, konstnär Oscar Berg.
Fram till 1925 körde tågen in i stationshuset, där banhallen med fem spår fanns. Åren 1925-1927 flyttades dock spårområdet västerut och man byggde om banhallen till en luftig vänthall som är 119 meter lång, 28 meter bred och 13 meter hög.
På den östra sidan av vänthallen finns åtta målningar med olika landskapsmotiv, ritade av John Ericsson (konstnären, inte uppfinnaren med samma namn) och Nils Johansson. De föreställer från norr till söder:
År 1927 byggde man även en sidobyggnad i söder, den så kallade södra paviljongen. I mitten av
1990-talet var tanken att där skulle byggas lokaler för polisstyrkan på centralen, men efter att dåvarande generaldirektören på
SJ,
Stig Larsson hade sett lokalerna beslutade han att bygga en konferensanläggning där. Mellan konferensanläggningen och restaurang Orientexpressen ligger kungliga väntsalen där kungafamiljen väntar när de ska åka tåg i Sverige. Restaurangen har bland annat en exakt kopia av en restaurangvagn från
tåglinjen med samma namn.
Fasaden mot Vasagatan byggdes om 1951. Den 1 december 1958 öppnades gångtunneln till T-Centralen. Denna utvidgades så småningom till en mindre vänthall med affärer och serveringar under den stora hallen. Mellan gången och stora vänthallen finns en öppning med 7 meters diameter, populärt kallad Spottkoppen eller Bögringen.
På 1980-talet byggdes kontorsbyggnader ovanpå spåren. Norr om stationsbyggnaden användes bottenvåningen i dem till en stor bussterminal, Cityterminalen.
Trafiken
Stationen är terminalstation för både
Norra och
Västra stambanan. Dessutom utgår trafiken på
Mälarbanan härifrån.
Stationen består trafikmässigt av två skilda delar. Dels spår 1-7 som är en säckstation, det vill säga alla tåg måste vända, men passagerarna slipper trappor. Från dessa spår går de flesta fjärr- och regionaltåg norrut, utom de som är genomgående. Spår 1-2 är för Arlanda Express. Den andra delen trafikmässigt är spår 8 samt 10-19 som är genomgående. Spår 10-12 är för södergående fjärr- och regionaltåg, medan spår 13-16 är för pendeltåg och 17-19 normalt för söderifrån ankommande fjärr- och regionaltåg. De flesta tåg vänder vid/nära centralen, men vissa fjärr- och regionaltåg fortsätter i samma riktning, liksom alla pendeltåg.
De fjärr- och regionaltåg som kommer söderifrån och ska gå tillbaka söderut fortsätter efter att ha släppt av passagerare norrut till Norra Bantorget, där de städas och förråd fylls på. Sedan vänder de tillbaka söderut via spår 10-12. Det görs för att om fjärrtåg skulle avgå söderut från spår 17-19 skulle de korsa pendeltågsspåren och ta upp en massa plats på den maximalt belastade sträckan söder om centralen. Det finns en kort pendeltågstunnel strax norr om Centralen, och tack vare den kan fjärrtåg från spår 1-8 och de tåg som städas vid Norra Bantorget komma till rätt spår utan att påverka den täta pendeltågstrafiken.
Pendeltågsstationen
Stockholm C är den mest belastade stationen på Stockholms pendeltågsnät, med 53 800 påstigande och ungefär lika många avstigande per vardag (siffra från 2005). Pendeltågen disponerar två plattformar och spåren 13-16. Vardera plattfornen har entréer med spärrgrindar från det nedre planet. Dessutom finns en övre biljetthall med entré från Klarabergsviadukten.
Man planerar bygga en ny tunnel för pendeltåg genom Stockholm, kallad Citybanan, som ska gå djupt ned några hundra meter öster om Centralstationen. Detta blir klart runt 2017. Då ska Centralstationen endast användas för fjärrtåg och regionaltåg, dvs tåg som går långt utanför Stockholms län. Den utökade kapaciteten behövs, eftersom man redan idag vill köra mer trafik än vad som anses få plats för närvarande. Se Citybanan.
Beteckningar
Banverkets
stationssignatur för Stockholm C är
Cst, vilket skall uttydas som '
Centralen,
STockholm'. Att bokstäverna kommer i fel ordning har med 1800-talets telegrafsystem att göra. Telegrafisten skulle inte behöva vänta på den tredje bokstaven för att veta vilken station det rörde sig om. Samma system gällde för
Öst Östra station och
Sst Södra station.
Stationen har också en IATA-kod, nämligen XEV. Med den kan man boka biljetter via flygets bokningssystem.
Kuriosa
Om man tittar upp på balkarna i Stora väntsalen så är de gjorda av AB Töreboda Limträ men det är inte det enda som är tillverkat i Töreboda på stationen. Det lär ha varit fler Törebodabor än Stockholmare som byggde centralen.
Bilder
 Stockholm Central, fjärrtåg, från Klarabergsviadukten |  Nils Ericson, adlad kanal- och järnvägsbyggare, står [[staty
Han är storebror till John Ericsson som konstruerade propellern och Monitor.]]
|  Stockholm Central Pendeltågsstation, Klarabergsviadukten |
SÃ¥ här sÃ¥g stationen ut i oktober 2001: Bild 
Så här såg stationen ut 2003 (sedd ifrån Klarabergsviadukten): Bild
Se även
Tukholman keskusrautatieasema
)
)
)
)
)
)
)
)
