Supermakt

En supermakt är en stat med möjligheten att påverka världshändelser och manifestera sin makt i stor skala. I moderna termer kan detta syfta på en stat med stark ekonomi, stor befolkning, militär övermakt med starkt flygvapen och en stark flotta, satellitövervakningssystem och stor arsenal av massförstörelsevapen. Supermakter har ofta kolonier eller satellitstater. (vänster) tillsammans med det brittiska hangarfartyget HMS Illustrious'' (höger) Ordet supermakt syftar på att staten är mycket större än en stormakt, till exempel så når inte övriga länders gemensamma vapenarsenal, inklusive stormakters, tillsammans upp till supermaktens försvarsresurser.

Termen supermakt uppstod som en neologism (nyord) 1922. Före andra världskriget räknades Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Sovjetunionen, USA och Storbritannien som supermakter.

1945 utnämndes andra världskrigets segrande stater – Kina, Frankrike, Storbritannien, Sovjetunionen och USA – till hederssupermakter med permanent vetorätt i FN:s säkerhetsrÃ¥d. Genom ekonomiska pÃ¥frestningar, förlust av kolonier och inbördeskrig kunde inte alla dessa stater behÃ¥lla sin dominans. Vid slutskedet av Kalla kriget fanns bara tvÃ¥ supermakter kvar: USA och Sovjetunionen. I och med Sovjetunionens kollaps 1991 och den underminerade maktbalansen blev USA den enda kvarvarande supermakten (ibland kallad hypermakt).

Även om termen supermakt är ett modern uttryck har världen i retrospekt satt denna stämpel på historiska militärmakter såsom Romerska riket och Kina, under imperialismen.

USA:s position som enda kvarvarande supermakt

Både kritiker såväl som vissa sympatisörer av USA beskriver den nuvarande världssituationen som Pax Americana, med USA som självutnämnd garant för världsfred. Det har talats om att USA agerar som en imperialistmakt. Detta är dock i motsats till den isolationism de får från den geografiska utstängningen gällande globala affärer utanför det västra halvklotet vid den första halvan av 1900-talet och särskilt under mellankrigstiden.

USA:s position som supermakt har involverat landet i nästan varje större världskonflikt sedan 1917. Detta inkluderar bl.a. konflikterna i Mellanöstern och Kashmir. De som försvarar USA:s utrikespolitikiska betraktar landets ingripande som en tvingade moralisk nödvändighet eller, på senare tid, ett rent självförsvar. Ofta försöker de polarisera världens stater och makthavare i moral kategorier som 'onda' respektive 'goda' stater, istället för att betrakta dem som realpolitiskt eller moraliskt ekvivalenta.

Den 11 september 2001 blev USA attackerat av det islamistiska terrornätverket Al-Qaida och har därefter fört ett globalt krig mot terrorismen. 2001 invaderade landet Afghanistan och avsatte talibanregimen. 2003 invaderade man Irak och avsatte landets ledare Saddam Hussein. Se Irakkriget.ha

Potentiella supermakter

Länder som möjligen kan växa till supermakter inom en snar framtid inkluderar:

• Den växande Europeiska unionen som är ekonomiskt jämförbart med Amerikas förenta stater och har kärnvapen (Frankrike och Storbritannien). EU är idag för splittrat för att ses som en enskild entitet, men nya medlemmar har anslutit sig till unionen. Det finns även en mycket svag förankring hos medlemsstaternas befolkning för att utöka de överstatliga inslagen som skulle krävas för att omforma EU till en supermakt.
• Ryssland, det största landet i forna Sovjetunionen, har fortfarande en stor kärnvapenarsenal. Rysslands ekonomi är dock alldeles för liten för att en upprustning och modernisering skall kunna göras av den förfallna armén inom en överskÃ¥dlig framtid.
• Kina har nu endast en liten arsenal av nukleära avskräckningsvapen, men världens största armé och befolkning. Kina anses ocksÃ¥ fÃ¥ mycket i förhÃ¥llande till vad de lägger ut.[1]
• Indien har en befolkning pÃ¥ över en miljard och en liten kärnvapenarsenal.
• Brasilien har en stor befolkning och möjlighet att utveckla kärnvapen.
• Japan har fortfarande världens näst starkaste ekonomi och har ökat militära anslag de senaste Ã¥ren.