Svenskar i juridisk bemärkelse
Svenskar är i juridisk mening;
personer som har svenskt medborgarskap, officiellt betecknade som
svenska medborgare.
Enligt officiell statistik fanns det den 31 december 2006 9 113 257 personer som var folkbokförda i Sverige, det vill säga med en fast adress här, dock inte nödvändigtvis boendes i Sverige på denna adress. Av dessa hade ca 480 000 personer (från 180 länder) ej svenskt medborgarskap och cirka 120 000 personer räknades som utlandssvenskar, det vill säga de är skrivna på en adress utanför Sverige, är fyllda 18 år och är röstberättigade. I samma familj/hushåll kan dock ingå fler svenska medborgare som inte är röstberättigade och därför inte syns i röstlängderna/statistiken.
Föreningen Svenskar i Världen har cirka 400 000 medlemmar, där sannolikt många utlandssvenskar (enligt definitionen ovan) ingår. Svenskt medborgarskap är dock inget krav.
För att räknas som utvandrare skall man ha för avsikt att bosätta sig utomlands under minst ett år. För att räknas som invandrare gäller att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst ett år.
Svenskar i etnologisk bemärkelse
I etnologisk mening och med utgångspunkt i begreppen nation eller folk är svenskar personer som är svenskar till
etniciteten. Det saknas en auktoritativ definition av vad som konstituerar svensk etnicitet, och vid svenska folkräkningar görs heller ingen uppdelning i etniciteter, något som är vanligt i en del stater men ovanligt i
Europa. Den officiella statistik som förs handlar bara om födelseland.
Såsom svenskar räknas i allmänhet de personer som delar det dominerande svenska kulturmönstret eller som på annat sätt i kulturellt hänseende har en specifikt svensk grupptillhörighet, har svenska som modersmål och av andra som anser sig som svenskar ses som svensk. Förutom sådana personer som är bosatta i Sverige (ibland kallade rikssvenskar) kan till denna grupp främst räknas de personer som är bosatta i Finland och Estland och har svenska som modersmål. De nämnda grupperna kallas ofta finlandssvenskar respektive estlandssvenskar, liksom även den mycket lilla gruppen svenskar i Gammalsvenskby. Finlandssvenskarna och estlandssvenskarna kallas också med ett gemensamt namn för östsvenskarer, för att skilja dem från rikssvenskarna, västsvenskarna. Det finns även grupper av svenska emigrant, bland annat i USA, som kan anses vara svenskar i denna bemärkelse även om de flesta svenskättlingar i USA idag troligen identifierar sig mycket mer som amerikaner än som svenskar.
Begreppsproblematik
Vad en människa väljer att
identifiera sig själv med, eller vad andra väljer att identifiera henne med, är vanligen starkt kontextbundet — en och samma person kan exempelvis i olika sammanhang känna sig, eller utpekas som först och främst: kristen, vit, malmöit, italienare, invandrare, svensk, boxare, torghandlare, bisexuell, kvinna, ungdom, et cetera. På samma sätt kan begreppet 'svenskar' i samtal och debatter avse högst olika saker beroende på vad begreppet kontrasteras till. En ospecificerad 'svensk' kan, men behöver inte vara, svensk medborgare eller svensk i etnisk mening. En svensk kan också vara
både svensk medborgare
och medborgare i en annan stat, och även känna sig eller anses som tillhörande flera olika etniska grupper vilka i sin tur kan vara majoritetsgrupper i olika länder eller inte.
Historia
Begreppet svenskar som beteckning för ett folk är en videreutveckling av folknamnet
svear och från början tycks det också enbart ha syftat på invånarna i mälarlandskapen. I avsnittet om mansböter i den äldre västgötalagen från cirka 1220 görs det skillnad mellan svenskar, västgötar och smålänningar. I den första svenska historieboken,
Erikskrönikan, som skrevs på
1320-talet, förekommer inte begreppet svenskar (däremot benämns mälarlandskapen som 'Swidhido'). I stället används termen upplänningar i sådana sammanhang att den verkar ha flera betydelser: invånare i landskapet
Uppland, uppsvenskar eller invånare i Sverige. Det är först med 1400-talets
rimkrönikor som hade ett starkt propagandistiskt budskap riktat mot unionskungar,
fogdar och utlänningar i största allmänhet som begreppet
svenskar för första gången nämns med den betydelse det har idag. I medeltida källor användes annars begreppet 'inländska män' i de sammanhang där man skulle kunnat förvänta sig att läsa 'svenskar'.
Se även
Referenser
Ruotsalaiset
.jpg'))
|caption= Gustav Vasa • Carl Linnaeus • J. J. Berzelius • Alfred Nobel 