Historia
Gustav Vasa
Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Landets norra del, övre Norrland, befolkades till stor del österifrån medan södra delen befolkades ifrån europeiska kontinenten. Landet var splittrat i flera olika maktcentra, främst baserade i Svealand samt de båda Götalandskapen. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet. Norrland koloniseras och försvenskas, och hela Norden förenades i
Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde
Gustav Vasa år
1523 ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland.
1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige, men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskrigetsk var Sverige neutralt. År 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokrati regering med Hjalmar Branting.
Även under andra världskriget hoppades nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionenss anfall på Finland och Nazityskland anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.
Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.
Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att Sveriges regering ansökte om medlemskap för Sverige i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995 efter en knapp majoritet i folkomröstning.
Geografi
Satellitbild över Sverige på vintern
(19 februari 2003;
). Hela landet är täckt av snö
[[Bild:Sweden_cia_old.png|thumb|Engelskspråkig karta över Sverige (en mer detaljerad, och svenskspråkig, karta återfinns
här 
).]]
Sverige ligger i norra
Europa, på östra delen av den
skandinaviska halvön. Landet gränsar till
Norge i väster,
Finland i nordost, samt
Danmark i sydväst via
Öresundsbron. Landet har också maritima gränser till
Estland,
Lettland,
Litauen,
Polen,
Tyskland samt
Ryssland (
Kaliningrad och fasta Ryssland). De omgivande vattnen är
Bottenviken och
Bottenhavet som utgör en del av
Östersjön, samt i sydväst
Skagerrak,
Kattegatt och
Öresund. Sverige utgör en del av det geografiska området
Norden.
Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken också påverkar klimatet. I väster ligger den skandinaviska fjällkedjan som såsom bergskedja benämns Skanderna, skämtsamt också kallad Kölen. Den skiljer Sverige från Norgen. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelare i denna bergskedja. Älvarna i norra Sverige flyter alltså som regel österut från bergskedjan och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).
Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större delen av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum främst i Mälardalen, Öresundsregionen och i Storgöteborg. I södra Götaland rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Vattendragen i södra Sverige blir vanligen heller inte lika långa och stora som i norr. I mellersta Sverige och i Götaland finns dock Sveriges största älv när det gäller vattenföring och avrinningsområde: Klarälven-Göta älv, som bland annat inkluderar sjön Vänern.
Sveriges högsta berg är Kebnekaise, på 2 111 meter över havet. De två utmärkande största öarna är Gotland och Öland, de två största sjöarna är Vänern och Vättern. Sverige är 1 572 km från norr till söder och den största bredden är cirka 500 km.
Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar.
Klimat
Sverige har ett oftast milt
tempererat klimat med stora temperaturskillnader mellan dag/natt och sommar/vinter, trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmend. I södra Sverige är
lövträ dominerande, i norr barrskogar, med
tall och
gran, och härdiga
björkar vilka dominerar landskapet. I Sveriges nordligaste del, som präglas av
fjäll, har landet ett
subarktiskt klimat. Det betyder längre kallare vintrar.
Under delar av sommaren är det midnattssol (solen går inte ner) i allra nordligaste Sverige (norr om polcirkeln), medan det under delar av vintern är totalt mörker. Midvinternatten avbryts då endast av några timmars gryning och skymning.
Medeltemperaturen i januari varierar mellan cirka 0 grader i söder, några minusgrader i mellersta delarna och upp till - 16°C i norra Sverige. Under juli är den 18 - 24° grader i Götaland och Svealand, omkring 10 - 16° i norr.
Årsnederbörden varierar, upp till 1000mm.
Kiruna (Norra Norrland/Sverige)[World Weather Information Service ]:
Stockholm (Östra Svealand/Mellan Sverige)[World Weather Information Service ]
Malmö (Skåne, södra Sverige)[World Weather Information Service ]:
Statsskick
Sveriges riksdag
Sverige är en
konstitutionell monarki, där monarken är
statschef.
Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt, utan monarkin innebär en rent symbolisk statschefsfunktion med uteslutande ceremoniella befogenheter. Landet är samtidigt en
parlamentarisk och
representativ demokrati och styrs av en
regering ledd av en
statsminister. Den utses av en folkvald
riksdag (
parlament) med 349 ledamöter, som är den lagstiftande instansen och inför vilken
regeringen är ansvarig. Lagförslag kan framläggas av Sveriges regering eller av riksdagsledamot. Medlemmarna av riksdagen väljs i val vart fjärde år enligt ett proportionellt valsystem. Valdagen är tredje söndagen i september, och då väljs också kommunfullmäktigeledamledamöter och
landstingsfullmäktigeöter.
Sveriges har fyra grundlagarar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna kan endast ändras genom två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Riksdagsordningen har status mellan grundlag och vanlig lag.
Den första riksdagen brukar säges vara Arboga riksmöte år 1435, även om kungarna redan tidigare samlat råd av representanter från rikets mäktiga. Riksdagens funktion och makt har senare varierat avsevärt; under lång tid var den en ståndsriksdag. Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och ett adelsråd, vilket ledde till mäktigare adelsmän I samband med reduktionen infördes 1680 enväldigt monarki.
Som en reaktion på nederlaget i det stora nordiska kriget började frihetstiden år 1719, vilket ledde till skapandet av konstitutionell monarki, enligt olika konstitutioner 1772, 1789 och 1809, där den sista innehöll flera borgerliga rättigheter. Parlamentarism infördes 1917 då kung Gustav V accepterade att utnämnda Sveriges regering utifrån riksdagens flertal. År 1918 infördes allmän rösträtt, och 1921 hölls det första valet med denna utökade rätt. Parlamentarismen bevarades av Gustav V:s efterföljare Gustav VI Adolf, till dess att en grundlagsändring 1975 även formellt ändade kungens politiska makt. 1971 ersattes dessutom den tidigare tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag.
Politik
Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat
kommunism, socialdemokrati,
socialliberalism, agrara frågor och
liberalkonservatism.
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning från 1936 fram till 1976. År 1982 återfick socialdemokraterna regeringsmakten och behöll den till
riksdagsvalet 2006 oavbrutet med undantag av 1991-94 då landet styrdes av en borgerlig koalitionsregering. Riksdagsvalet 2006 resulterade i att den borgerliga alliansen (
Allians för Sverige) bestående av
Moderaterna,
Folkpartiet,
Centerpartiet och
Kristdemokraterna vann. Moderaternas partiledare
Fredrik Reinfeldt blev ny statsminister, det vill säga regeringschef.
Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 röstades Miljöpartiet de Gröna (mp) in i riksdagen, 1991 röstades de Miljöpartiet ut och istället röstades Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 röstades Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny Demokrati röstades ut. Sedan dess har riksdagen bestått av samma partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. Under de senare åren har därför trogna väljare till vissa större partier ibland bytt parti då de inte ansett sig känna igen sina gamla partier.
I val till landstings- och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.
Nuvarande statschef är konung Carl XVI Gustaf och nuvarande regeringschef är statsminister Fredrik Reinfeldt.
Rättsväsen
Det juridiska systemet är uppdelat i
allmänna domstolar och
förvaltningsdomstolar. De förstnämnda sköter civila rättsaker och straffsaker, medan förvaltningsdomstolarna sköter överklaganden vad gäller beslut i kommuner och statsförvaltning. Det finns också specialinstanser, som exempelvis
Arbetsdomstolen och
Marknadsdomstolen. Sveriges rättssystem är uppdelat i olika instanserer. Dessa är lokala
tingsrätt och
länsrätter, regionala appellationsdomstolerar i form av
hovrätt och kammarrätter samt en
högsta domstol och en
regeringsrätt som högsta instans i respektive system. Länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt är förvaltningsdomstolar enligt nuvarande instansordning. Tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen är allmänna domstolar.
Demografi
Sveriges befolkningstäthet, kommunvis. (2007)
Sverige hade 9 067 049 invånare den 31 mars 2006 enligt Statistiska centralbyrån. Landet har en folktäthet på 21,9 invånare per km². Det är därmed det land med det 84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten. (Såsom exempel kan nämnas att det i landskapet Lappland bor 100 980 invånare; Lapplands yta är 109 702 km²; i Lunds kommun bor det fler, 102 257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87 km².)
Förutom svenskar, som utgör ungefär 86,7% av befolkningen, finns uppemot 17 000 sameren i Sverige, som lever främst i landsbygd i de nordliga landskapen. De därutöver största minoritetsgrupperna är finnar och andra skandinaver. Varje år får drygt 60 000 invandrare uppehållstillstånd i Sverige (källa Migrationsverket.se), cirka hälften på grund av anhöriginvandring. De senaste årtiondena har många från Italien, det tidigare Jugoslavien, Iran, Vietnam, Chile, Argentina och Uruguay immigrerat till landet, liksom samt kurder, assyrier, araber, palestinier med flera från länderna i mellanöstern.
Samerna utgör ursprungsbefolkningen i norra Sverige. Tidigt invandrade germaner, som senare blev svenskar. I norr invandrade tidigt även finska folk ifrån öster, vilka blev tornedalsfinnar. Bland de senare invandrargrupperna märks sverigefinnar (i till exempel Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen. Även valloner invandrade under den tiden, men assimilerades snabbt in i den svenska folkgruppen. Efter andra världskriget har växande grupper av framförallt finländare, norrmän, danskar, kroater, serber, bosnier, turkar, irakier, iranier, kurder, assyrier, chilenare, greker och somalier invandrat till Sverige.
I Sverige talas huvudsakligen svenska, och avsaknaden av någon svensk språkstrid har medfört att myndigheterna aldrig känt något behov av att utnämna svenska till officiellt språk, men i praktiken har så alltid varit fallet. Mot bakgrund av Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter erkände Sveriges riksdag 1999 samer, tornedalsfinnar, sverigefinnar, romer och judar som nationella minoriteter, på grund av dessa folkgruppers långvariga historiska förankring i Sverige. Denna status innebär inte ett automatiskt erkännande av minoritetsspråk, men Sverige har även valt att göra samiska, tornedalsfinska och finska, romani chib och jiddisch till erkända minoritetsspråk med rätt till särskilt stöd. Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk.
Religion
Ungefär 75 procent av alla svenskar tillhör
Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i
Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla
2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter
immigration från andra delar av världen (däribland
Somalia,
Balkan,
Mellanöstern och Finlander), bland annat romerska
katolik, flera olika
ortodoxa riktningar,
muslimer och
pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk
schamanism.
Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkanbess höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesök per år. 65 procent av de som föds i Sverige döps inom Svenska kyrkan. En knapp majoritet av vigslarna sker utanför Svenska kyrkan, men nästan 84 procent av begravningarna sker inom Svenska kyrkan.[Svenska kyrkans statistik över kyrkliga handlingar 1970-2006 (hämtad 31 maj 2007)]
Ekonomi
Bruttoregionalprodukt per capita i tusental kronor. (2004)
Sveriges valuta är
svensk krona (SEK). Sveriges
köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt uppskattades 2005 till $270 516 miljoner
USA-dollar.
[Internationella valutafonden (2005) - Lista över BNP (PPP) ] BNP per capita var 29 926 dollar.
[Internationella valutafonden (2005) - Lista över BNP (PPP) per capita ]
Viktiga näringar innefattar tjänster, skogsbrukbrytning, järn, industri (framför allt metallurgisk), fiske och jordbruk (viktiga jordbruksprodukter är vete, potatis, sockerbetor och nötboskap). Timmer, papper, vattenkraft, kläder, järnmalm och maskiner utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi, som är starkt orienterad mot handel med utlandet.
Sveriges ekonomi är en blandekonomi med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra europeiska länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel och landet är sedan 1995 medlem i EU:s interna marknad, men efter ett nej vid en folkomröstning 2003 deltar Sverige inte fullt ut i samarbetet kring EMU.
Privata företag står för cirka 90 % av landets industriella produktion. Maskinindustrin står for 50 % av produktionen och exporten. Landbruket utgör endast 2 % av BNP och sysselsätter också endast 2 % av arbetsstyrkan.
Sverige har, särskilt sedan mitten av 1970-talet, ackumulerat en statsskulder motsvarande drygt 1 243 miljard kronor, vilket vill säga drygt 49% av Sveriges BNP. (Riksgäldskontoret - Information om Sveriges statsskuld )
Den svenska nationalbanken för en inflationsstabiliserande politik med en målsättning på en årlig inflation på 2 %.
I ett index där drygt 25 000 människor världen över har rankat sin uppfattning om 40 länder hamnar Sverige på en åttonde plats, där varumärket Sverige värderas till 464 miljarder dollar, en uppgång med 16,5 procent sedan föregående år (2006).[http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=132&a=349766 Göteborgs-Posten]
Se även lista över svenska företag.
Korruption
Sverige har i likhet med flera andra västeuropeiska länder väldigt låg korruption. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget
Gallup hamnar Sverige på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige.
[http://www.prnewswire.com/cgi-bin/stories.pl?ACCT=104&STORY=/www/story/12-04-2006/0004484356&EDATE=] Enligt
Transparency International så hamnade Sverige 2006 på en sjätteplats och ligger ungefär jämsides med
Schweiz.
[Transparency International: Corruption Perceptions Index 2006 (på engelska) ] Av europeiska länder var Island, Finland och Danmark före Sverige på listan. Jämför artikeln om
riksrätt.
Infrastruktur
Vägar
Sverige har ett uppskattat vägnät på 212 000 kilometer (år 2001). De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som
Skåne,
Göteborg,
västkusten samt
Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara
grusvägar, detta gäller framförallt
Norrland. Från
Skåne går det
motorvägar till
Danmark över
Öresundsbron och till
Göteborg,
Stockholm och
Uppsala. Från
Helsingborg till
Axmartavlan som ligger några mil norr om Gävle är vägen en längre motorvägssträcka. Vissa delar av
E4 längre norrut har bristfällig standard. Från
Uddevalla mot gränsen till
Norge pågår utbyggnad av motorväg. Totalt sett har Sverige i jämförelse med andra europeiska länder en förhållandevis låg vägstandard om man bortser från de nämnda motorvägsavsnitten.
Järnvägar
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattade år 2001 omkring 11 106 kilometer
järnväg, varav 9 400 kilometer är elektrifierad.
Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framför allt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.
Flyg
I Sverige finns ett antal internationella
flygplatser där
Arlanda är den största och därefter kommer
Landvetter,
Sturup och Kallax. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har
SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som till exempel
Lufthansa. Inrikes finns det flera alternativ förutom SAS på de större sträckorna som till exempel
Malmö Aviation och lågprisflygen
Flynordic och
Sterling European Airlines (tidigare också till exempel bolaget
Fly Me). Det största flygbolaget på mindre sträckor är
Skyways som även erbjuder vidarekopplingar med SAS. Några utländska flygbolag som trafikerar
Arlanda och i vissa fall
Landvetter är
Finnair,
Air France,
British Airways,
Continental Airlines och
Aeroflot. Arlanda har dessutom en
järnväg som går både söderut och norrut med tät trafik.
Sjöfart
Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en önation.
Telefoni
Administrativ indelning
Sverige är uppdelat i 21
län. I varje län finns en
länsstyrelse, utnämnd av Sveriges regering. I varje län finns också ett
landsting som är den lokala folkrepresentationen. Varje län är vidare uppdelat i kommuner, med totalt 290 kommuner år 2004. Historiskt och traditionellt finns även uppdelning i
landskap och
landsdelar.
 Sveriges län |
Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
Uppdelning i landsdelar:
Uppdelning i landskap:
Uppdelning i stift (enligt Svenska kyrkan):
|
Nationalsången
Du gamla, du fria med text av
Richard Dybeck benämns som Sveriges nationalsång, men till skillnad från många länder så har detta musikverk aldrig antagits officiellt utan användandet av nationalsången vilar helt på traditioner.
Kultur
Sverige har världskända författare som August Strindberg och nobelprisvinnare Selma Lagerlöf och Harry Martinson. Totalt har sju stycken svenskar mottagit nobelpriset i litteratur. Sveriges mest kända artister är konstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn, och skulptörer som Tobias Sergel och Carl Milles.
Svensk 1900-talskultur är känd för sitt tidiga verksamhet inom filmen med personer som Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Mellan 1920- och 1980-talet blev filmskapare Ingmar Bergman och skådespelare som Greta Garbo och Ingrid Bergman internationellt kända inom filmen. Mer nyligen har filmer av Lukas Moodysson och Lasse Hallström mottagit internationella utmärkelser.
Svenska köket
Svenskt lösviktsgodis
Det svenska köket är som resten av de skandinaviska länderna, Danmark och Norge, traditionellt ganska enkelt. Fisk (särdeles sill), kött och potatis spelar framstående roller. Kryddor används sparsamt. Kända maträtter är svenska köttbullar som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis och lingonsylt; pankakor, lutfisk och smörgåsbord. Akvavit är en populär alkoholhaltig spritdryck och dricka snaps är kulturellt viktigt. Lokalt viktig mat är bland annat surströmming i norra Sverige och ål i Skåne i södra Sverige.
Massmedier
Se även
television i Sverige och
svenska tidningar svt.
Se även
Källor
Externa länkar
Sverige
Suède
Sverige
Ruotsi
)
.jpg'))
)
)
)
)
)
)
)
