Historia
När radion organiserades i Sverige på 1920-talet valde man att använda en modell som liknande Storbritanniens British Broadcasting Company (som senare blev
BBC). Radion skulle bli ett monopol som finansierades av en licens för radioinnehav och organiseras som ett aktiebolag,
Radiotjänst, som ägdes av pressen (60 procent) och radioindustrin (40 procent). Staten ägde sändarmasterna genom
Telegrafverket.
Pressen hade monopol på nyhetssändningar genom Tidningarnas Telegrambyrå (TT). TT:s ensamrätt på nyhetssändningar tog slut 1947, men Radiotjänst började inte med egna nyhetssändningar förrän 1956.
I juni 1954 togs beslut om att provsändningar av television och i oktober kunde sändningar inledas från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Det allra första tv-programmet sändes den 29 oktober 1954 och hette En skål för televisionen. [Television i Sverige - Ägande och struktur, 1996, sida 7-8.]
Starten
1956 beslutade
Sveriges riksdag av television skulle införas i Sverige. Den 4 september 1956 inleddes reguljära tv-sändningar från
Nackamasten av
Radiotjänst och detta brukar ses som televisionens officiella startdatum. Det första programmet var ett valprogram,
Tänker ni rösta. Från den 1 oktober 1956 blev tv-innehav licenspliktigt.
1957 kom tv-sändningarna igång på allvar med sändningar varje dag och Radiotjänst bytte namn till Sveriges Radiorna. Samtidigt med namnändringen breddades ägandet. Folkrörelse blev kom nu att äga 40 procent av företaget på bekostnad av pressen (som ägde 40 procent) och näringslivet (20 procent). 1967 ökade folkrörelserna sin andel till 60 procent medan pressens andel minskades till 20 procent [Television i Sverige - Ägande och struktur, 1996, sida 8.].
Världsmästerskapet i fotboll 1958 ses ofta som det evenemangsom ledde till att televisionen slog igenom i Sverige. Det första nyhetsprogrammet Aktuellt startade den 2 september 1958.
Radiotjänst var en av grundarna till European Broadcasting Union (EBU) 1950. Den första Eurovisionssändningen skedde 1958. Året därpå grundades Nordvisionen i samarbete med de danska, norska och finländska motsvarigheterna.
TV2 startar
En andra tv-kanal diskuterades under hela 1960-talet. Detta resulterade i att
TV2 började sända den
5 december 1969 inom samma företag men i 'stimulerande tävlan' med den första kanalen som fick namnet
TV1.
Samtidigt med TV2-starten gjordes en omläggning av nyhetsprogrammen. Aktuellt lades ner och ersattes av TV-nytt. Samtidigt startades två 'kommenterande' nyhetsprogram: Nu i TV1 och Rapport i TV2. TV-nytt sände kortare nyhetssändningar flera gånger i de två kanalerna med en längre huvudsändning 19.30. Nyordningen introducerades 29 november i TV1. [Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion, Sören Larsson, Sveriges Radios förlag 1998, sida 87-94.]
1972 skedde ännu en nyhetsomläggning där Rapport blev TV2:s nyhetsprogram, återuppståndna Aktuellt blev TV1:s nyhetsprogram och TV-nytt sände telegram i båda kanalerna. Rapport fick sin huvudsändning klockan 19.30 och Aktuellt slulle sända klockan 18.00 och 21.00. Dessa sändningstider kom i grunden att bestå i flera decennier. [Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion, Sören Larsson, Sveriges Radios förlag 1998, sida 115-116.]
Den första TV-sändningen i färg skedde 1966. 1970 inleddes reguljära färgsändningar.
Ã…r 1978 började försök med text-tv. Den 12 mars 1979 sändes det första textade programmet Konstverk berättar [SVT Text-historik i Ã¥rtal ]
, svt.se. Text-tv fick namnet SVT Text 1995.
Under 1970-talet inleddes försöksverksamhet med regionala nyhetssändningar. Sydnytt var först ut och startade 1970. Några år senare startade Västnytt, Nordnytt och Mittnytt. Riksdagen beslutade att de regionala nyheterna skulle permanentas 1978. Under 1980-talet startade Östnytt, Smålandsnytt, Tvärsnytt och ABC vilket gjorde de regionala nyhetssändningarna rikstäckande.
SVT:s första logotyp (efter namnbytet från Sveriges Radio)
I slutet av 1970-talet beslutar riksdagen att Sveriges Radio skulle delas upp och bli moderbolag till fyra dotterbolag. Sveriges Television (SVT) var ett av dem, de andra tre var Sveriges Riksradio (RR), Sveriges Lokalradio (LRAB) och
Sveriges Utbildningsradio (UR). SVT bestod av de två kanalorganisationer TV1 och TV2 samt en del teknisk personal från gamla SR.
1987 omorganiserades Sveriges Television igen, TV1 bytte namn till Kanal 1 och blev en Stockholmsbaserad kanal, medan TV2 fick sin bas i de olika distrikten.
1988 den 14 november gjordes sändningarna av NICAM Stereo permanenta. Samma år startade TV4 som sände SVT-program i södra Finland. TV4 blev senare SVT4 och bytte namn till SVT Europa 1997 när man började sända programmet till hela Europa via satellit.
SVT får konkurrens
Fram till 1980-talet var TV1 och TV2 de enda kanaler som kunde ses i Sverige, om man inte bodde nära ett av Sveriges grannländer. Under 1980-talet började
kabel-tv-näten byggas ut i Sverige och det gjorde att de som var anslutna fick möjlighet att se många utländska satellit-tv-kanaler. 1987 började den skandinaviska kanalen
TV3 sända via
London från satellit, något som innebar att SVT:s monopol på svenskspråkig tv brutits.
I och med detta återkom diskussionen om att införa reklam i marksänd television. Ett förslag som diskuterades var att börja sända reklam i TV2, men man valde att upplåta ett tredje marknät åt en helt ny kanal. 1992 kunde TV4 börja sända i marknätet och de gick snabbt om både Kanal 1 och TV2 och blev Sveriges mest sedda tv-kanal.
Under 1990-talet gjordes också flera omorganisationer av Sveriges allmänna rundradioverksamhet. 1992 bestämde riksdagen att Sveriges Radio-koncernen skulle upphöra. Lokalradion och Riksradion slogs ihop och övertog namnet Sveriges Radio. UR, SR och SVT blev tre fristående företag. Från den 1 januari 1994 kom de tre företagen att ägas av varsin stiftelse. 1996 fattades ännu ett beslut om ändrad ägarbild vilket gjorde att de tre företagen skulle ägas av en stiftelse.
Utanför Tv-huset i Stockholm. Foto:
Även inom SVT gjordes omorganisationer. Från den 1 januari 1996 upphörde de gamla Kanal 1 och TV2-organisationerna. Inga redaktioner eller distrikt hade längre en koppling till en särskild kanal. De båda kanalerna bytte namn till
SVT 1 respektive
SVT 2.
I september 1997 sändes den första säsongen av , en av SVT:s största succéer och mest omtalade program hittills.
Digital-tv och nischkanaler
Den 1 april
1999 började SVT sända i
det nya digitala marknätet. Den digitala nyhetskanalen
SVT24 startade den 15 mars och följdes av fem regionala, digitala kanaler.
Vid årsskiftet 1999/2000 slutade vd:n Sam Nilsson efter en lång tid på posten. Han efterträddes av nya vd:n Maria Curman samt programdirektören Mikael Olsson. Under år 2000 uppstod kontroverser kring SVT:s nya chefer. I december 2000 entledigades programdirektören Mikael Olsson och i maj 2001 entledigades också Maria Curman från vd-posten. I juni samma år utsågs Christina Jutterström till ny vd. I november utsågs Leif Jacobsson till programdirektör.
2000 organiserades nyhetsredaktionerna om. Rapport, Aktuellt och SVT24 slogs ihop till en gemensam, central nyhetsredaktion för de rikstäckande programmen.
Logotyp 2001-2006
Den 15 januari
2001 genomfördes omfattande tablåomläggningar i SVT. Många av nyhetssändningarna i SVT1 och SVT2 bytte kanal med varandra, bland annat kom
Rapport 19.30 efter detta att sändas i SVT1 medan
Aktuellt 21 flyttades till SVT2. Detta var ett led i arbetet att profilera de två kanalerna. SVT1 fick en bredare profil medan SVT2 fick en smalare.
Samtidigt med nyhetsflytten bytte SVT också grafisk profil. De logotyper som använts sedan 1980-talets början ersattes av nya som formgivits av brittiska English & Pockett;. I september flyttade de rikstäckande nyhetsprogrammen till en ny, gemensam studio. Även nyhetsprogrammen fick nya logotyper och vinjetter designade av samma företag.
I början av 2002 lades de regionala kanalerna - som under en tid haft ett knapert utbud på grund av minskade anslag - ner och den 14 januari ersattes av en evenemangskanal kallad SVT Extra. Senare under 2003 meddelades att man ämnade starta två nya kanaler. Den nya Barnkanalen samt 24 som ersättning för SVT Extra och SVT24. Barnkanalen startade i december; 24 i februari 2003.
Under andra halvan av 2002 visade det sig att journalisten Erik Fichtelius parallellt med sitt uppdrag som kommentator och journalist för Aktuellt gjorde intervjuer med Göran Persson för en dokumentär om Perssons regeringstid. Eftersom Fichtelius hemligshållit intervjuerna och dess innehåll ledde detta till stor uppmärksamhet. Fichtelius började år 2003 leda programmet 24 Direkt, med fick lämna det programmet i februari 2006 eftersom det framkommit att han varit på en privat middag hos statsministern.
Den 25 juni 2003 sänds SVT:s första program med mångkanalljudsformatet Dolby Digital 5.1 i det markbundna digital-tv-nätet. Allsång på Skansen blir det första programmet som sänds med 5.1-ljud.
Den 27 september 2004 startade den nya Kunskapskanalen i samarbete med Utbildningsradion.
I februari 2005 lanserades kampanjen Fri television som kom att bli SVT:s slogan under följande år. Kampanjen argumenterar att eftersom SVT finansieras av tv-tittarna så är den mer oberoende än de reklamfinansierade TV-kanalerna. Kampanjen och dess reklamfilmer blev väldigt omdiskuterade i medierna med både negativ och positiv kritik.
I april 2005 beslutar regeringen om att SVT:s kanaler ska bli så kallade 'Must Carry-kanaler'. Det vill säga att dessa kanaler ska tillhandahållas av alla operatörer gratis och kunna ses av hela befolkningen. Som ett led av detta sluts i mitten av 2005 ett avtal med Sveriges två största kabel-tv-distributörer UPC och Com Hem om att dessa ska börja sända Barnkanalen, Kunskapskanalen och SVT24 i det analoga grundutbudet. Detta gör att täckningen för kanalerna ökar dramatiskt och blir i nivå med TV3 och Kanal 5.
2006 skickar ledningen ut direktiv till alla redaktioner att de ska försöka nå unga tittare #REDIRECT, en tittargrupp som annars inte tittar på SVT:s program. Resultatet blir att ungsomssatsningar som Bingo Royale, Veckans president och Toppkandidaterna dyker upp i tablåerna. Den unga publiken ratar dock satsningarna och speciellt Bingo Royale får mycket negativ publicitet.
Den 5 november 2006 lämnade Christina Jutterström uppdraget som vd vid 67 års ålder. Hon efterträddes av Eva Hamilton.
I januari 2007 får SVT24 en ny profil med tillhörande lansering för tredje gången. Under kvällstid blir SVT24 en repriskanal med program från SVT1 och SVT2 med ett utbud speciellt anpassat för den yngre hälften av befolkningen. Dessutom lanseras en speciell nyhetssändning för unga klockan 21.30 från Rapport.
SVT började med sändningar i bildformatet (widescreenet) i april 1999 och skulle under de följande åren går över till att sända alltmer i bredbild istället för det gamla bildformat 4:3. Den 15 oktober 2007 började SVT1:s och SVT2:s programpresentation sändas i bredbild. Den 19 november 2007 gick nyhetsprogrammen över till bredbild och därefter sänds i stort sett allt nytt egenproducerat material i 16:9-formatet. Den 19 november 2007 gjordes också en förändring av nyhetsprogrammens utformning när Aktuellt 18 togs över av Rapport och den senare Aktuelltsändningen fick nytt utseende och ett uttalat större fokus på fördjupning.
Kanaler
SVT har fem kontinuerliga kanaler. I tre av kanalerna sänder även
Utbildningsradion.
Dessutom finns en kanal för svensktalande utanför Sverige samt en 'vilande' evenemangskanal. Sedan den 20 oktober 2006 finns även en kanal för
HDTV-sändningar,
SVT HD.
SVT:s webbplats,
svt.se, drivs för att ge tittarna ytterligare service utöver tv-programmen och brukar ofta nämnas som en egen kanal.
Program
SVT producerar program inom många genrer.
Kameraman från SVT
Nyheter och samhälle
Nyheter står för en stor del av SVT:s utbud. Sedan 1972 har SVT haft två viktigare nyhetsprogram:
Aktuellt och
Rapport. Under många år var Aktuellt och Rapport två helt skilda nyhetsorganisationer utan samverkan. Under 1990-talet utökades sändningarna, samtidigt som de båda organisationerna började samarbeta i viss utsträckning. År 2000 slogs
Rapport och
Aktuellt ihop med då nystartade
SVT24 och bildade en enda nyhetsorganisation. De viktigaste sändningarna under kvällen är Aktuellt 18, Rapport 19.30 och Aktuellt 21. Rapport sänder kortare nyheter dygnet runt i de olika SVT-kanalerna. Sedan januari 2007 sänder SVT även en speciell nyhetssändning för unga kl 21.30 i SVT24.
Samhällsredaktionen står även bakom satsningar som Faktum, Toppkandidaterna och Agenda.
Regionala program
- Huvudartikel: Regionala nyhetsprogram i Sveriges Television
Det första regionala nyhetsprogrammet i svensk tv,
Sydnytt, startade 1970. Sedan dess har sändningarna utökats för att bli rikstäckande 1987. Då fanns det åtta nyhetsprogram. Genom klyvning av nyhetsregioner uppgår antalet regionala nyhetsprogram till elva sedan 2001.
De regionala nyhetsprogrammen är: Nordnytt, Västerbottensnytt, Mittnytt, Gävledala, Värmlandsnytt, ABC, Tvärsnytt, Östnytt, Västnytt, Smålandsnytt och Sydnytt.
Regionala program som inte är nyhetssändningar förekommer enbart sporadiskt.
Nöje
SVT producerar flera olika sorters underhållningsprogram. Det program som ses av flest är
Melodifestivalen, den svenska uttagningen till
Eurovisionsschlagerfestivalen vars final kan få över fyra miljoner tittare (enligt tittarmätningar från MMS). Andra långkörare som visas på fredagar och lördagar är
Så ska det låta,
På spåret och
Allsång på Skansen.
Andra exempel på program är: Riket, Veckans president, Bingo Royale, Folktoppen, och Skrotslaget.
Drama
SVT producerar dramaserier inom olika genrer och format, såsom 'långserier' och miniserier.
Barnprogram
Ett barnprogramsblock kallat
Bolibompa sänds dagligen klockan 18.00 i SVT1. Sedan 2002 har SVT en särskild kanal för barnprogram som heter
Barnkanalen. Bolibompa sänder även i SVT1 på helgmorgnar. Under sommar- och jullov visas barnprogram på morgonen mer frekvent i form av
sommarlovsmorgon och
jullovsmorgon.
I produktionen av barnprogram ingår bland annat drama för barn. I december månad visas sedan 1960 en julkalender i form av en 24 avsnitt lång följetång.
Sport
Sportsändningar är i regel de program som lockar allra flest tittare. SVT sänder åtskilliga evenemang inom många grenar. Vilka grenar som tillägnas mest sändningstid varierar, år 2005 sändes mest ishockey, skidor, alpint och friidrott, år 2006 var dock fotboll den gren som visades mest.
[Sveriges public service-redovisning 2006 , tabell 6.6 a]
I och med avmonopoliseringen har kostnaderna för sporträttigheter ökat stort. Detta har bland annat inneburit att många större turneringar har tagits över av kommersiella kanaler. En annan konsekvens av de ökade priserna på sporträttigheter är att sponsring av sportsändningar tillåtits. Sportsändningar och egenproducerade Eurovisionsprogram är de enda genrer där sponsring tillåts på SVT.
Det finns en tradition av att SVT har sänt de allra största internationella sportevenemangen: Fotbolls-VM och Olympiska spelen. Sedan år 1998 delas rättigheterna till Fotbolls-VM med TV4 AB.
SVT visar även sportnyhetsprogrammet Sportnytt, veckokrönikan Sportspegeln och flera återkommande sportmagasin. Sportevenemang sänds i SVT1, SVT2 samt till stor utsträckning i SVT24.
Utländska program
SVT visar även flera utländska program, främst från
USA och
Storbritannien. Programmen sänds oftast i originalspråk med svenska undertexter. Dubbning är bara vanligt bland barnprogram som riktar sig till barn som inte förväntas ha lärt sig läsa.
Av de nationella förestagångssändningarna år 2005 var 33 procent utländsk produktion. Av de program som SVT köper in (även svenska program som inte SVT gjort) kom 27 procent från USA, 22 procent från Storbritannien, 13 procent från Sverige, 13 procent från övriga Norden, sex procent från Frankrike, fyra procent från Tyskland och nio procent från övriga Europa. [SVT Årsredovisning 2005 , sidan 28]
Minoritetsprogram
SVT sänder tre nyhetsprogram för minoriteter varje vardag:
Uutiset på finska,
Oddasat på
samiska och
Nyhetstecken på
teckenspråk. Det förekommer även barnprogram på finska, samiska, teckenspråk samt
tornedalsfinska.
Företaget
Finansiering
Sveriges Television är ett av de så kallade
public service-bolagen, vilka inkluderar även
Sveriges Radio och
Utbildningsradion. Detta innebar att företaget till skillnad från andra svenska tv-kanaler finansieras av
TV-avgiften (ofta kallad TV-licensen).
År 2006 var TV-avgiften i Sverige 1.968 kronor om året eller 164 kronor i månaden. TV-licensen är inte kopplad till huruvida man tittar på SVT:s program eller inte utan till om man äger en TV-apparat. År 2004 hade public service-företagen en sammanlagt budget på närmare 6,7 miljarder kronor, varav ungefär 3,8 miljarder tillföll SVT.
Ägarstruktur
Företaget är ett
aktiebolag som ägs av en
stiftelse. Denna stiftelse har 11 ledamöter utsedda av
regeringen. Sveriges Television AB äger tillsammans med
Sveriges Radio och
Utbildningsradion företaget
Radiotjänst i Kiruna AB, som administrerar TV-licensen.
Organisation
SVT:s nuvarande organisation består av flera programenheter. Fyra av dessa är regionala och är placerade ute i landet, medan de övriga lokaliseras till Stockholm. Centrum för de fyra regionala enheterna är en 'huvudproduktionsort'. Falun/Leksand räknas också som huvudproduktionsort. Dessutom finns flera produktionsorter samt ett antal lokalredaktioner.
De fyra regionala enheterna är:
- SVT Syd (SVT Malmö och SVT Växjö), huvudproduktionsort: Malmö
- SVT Väst (SVT Göteborg), huvudproduktionsort: Göteborg
- SVT Mellansverige (SVT Falun, Dövas TV Leksand, SVT Karlstad, SVT Örebro och SVT Norrköping), huvudproduktionsort: Norrköping
- SVT Nord (SVT Luleå, SVT Umeå and SVT Sundsvall), huvudproduktionsort: Umeå)
Utanför Studio 1 i TV-huset där många program spelas in
I Stockholm finns programproducernade enheter:
- SVT Nyheter & Samhälle;, nationella nyheter, samhällsprogram, ABC
- SVT Fiktion, drama, barnprogram, ungdomsprogram, underhållning, TV-teater, kulturprogram med mera.
- SVT Sport, sportsändning och sportnyheter
- SVTi, svt.se, mobila tjänster etc.
Dessutom finns några enheter som inte ägnar sig åt programproduktion i traditionell mening.
SVT Planering ägnar sig åt bland annat tablåläggning, utsändning och programinköp.
Chefer vid Sveriges television
Innan SVT bildades fanns det kanalchefer. Erik Baehrentz var chef för Sveriges Radio TV 1958-1968. Han efterträddes av Håkan Unsgaard som blev TV1-chef. Örjan Wallquist blev TV2-chef när kanalen startade 1969.
När SVT blev ett självständigt bolag, fick de en egen chef. Vd:n utses av SVT:s styrelse.
Efter att Sam Nilsson slutade infördes ett tvådelat ledarskap med en programdirektör parallellt med vd:n. Eva Hamilton avskaffade programdirektören år 2007.
Styrelse
SVT:s styrelseordförande utses av
Sveriges regering, något som ibland kritiseras. Även övriga styrelsemedlemmar utses indirekt av regeringen genom Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR.
Styrelseordförande för SVT har varit:
Se även
Externa länkar
Källor
- SVTs historia i årtal
- Jan Gradvall, 'TV! Nedslag i Sveriges Televions historia'
- Television i Sverige - Ägande och struktur - Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna, 1996.
Sveriges Television
Sveriges Television
Sveriges Television
Sveriges Television
)
|
Om 
)
)
)
)
)
