Tenzin Gyatso
Tenzin Gyatso
Tenzin Gyatso
Tenzin Gyatso
)
Tenzin Gyatso
Tenzin Gyatso (tibetanska), betyder hav av vishet och är namnet på den nuvarande (14e) Dalai Lama. Han föddes som Lhamo Dhondrub 6 juli 1935 i den tibetanska provinsen Amdo, men fick namnet Jetsun Jamphel Ngawang Lobsang Yeshe Tenzin Gyatso (Helige herre, vänlig ära, barmhärtig, trons försvarare, hav av vishet)- som tvååring då det ansågs att han var en reinkarnation av Thubten Gyatso, den trettonde Dalai Lama. Tibetaner omnämner honom som Kundun - Närvaron. Det finns en film om honom med det namnet.
Tidigt på vintern 1937 reste en grupp munkar och regeringstjänstemän, maskerade till handelsmän, till ett hus i Takster vars utseende hade beskrvits utförligt i en profetia. Lhamo Dhondrub var bara två år. När en av de förklädda lamorna bad barnet gissa hans namn, svarade han emellertid inte bara rätt utan kunde också säga vilket kloster som laman tillhörde. Lhamo Dhondrub fick genomgå en mångfald underökningar som huvudsakligen bestod i att bland en mängd föremål peka ut dem som tillhört den trettonde Dalai Lama, vilket Lhamo Dhonrub gjorde utan att missta sig. Sedan man även hade gjort en kroppsundersökning och upptäckt en uppsättning av den föregående Dalai Lamas fysiska kännetecken, var man säker på att i barnet ha funnit den nya inkarnationen av Dalai Lama. Han fick följa med lamorna för att inleda intensiva buddhistiska studier.
Dalai Lama var bara fyra år när han officiellt utsågs till Tibets andlige och världslige ledare. Hans första prövning som nybliven regent vid femton års ålder var att hjälplös tvingas åse de övergrepp på tibetanerna som företogs av de inträngande kinesiska erövrama. Under de följande åren försökte han genom diplomati och förhandlingar upprätthålla freden i sitt land, men år 1959 drevs han i landsflykt till Indien. Sedan dess har drygt en miljon tibetaner dött som en direkt följd av tvångsarbete, avrättningar, fängelsevistelser och hungersnöd. Kineserna har av Internationella juristkommissionen anklagats för folkmord.
Han tvingades fly från Tibet 1959 sedan samarbetet med kineserna, som invaderat Tibet 1951, brutit samman. Från sin exil i Dharamsala i Indien har han sedan dess fört en fredlig kamp för Tibets självständighet och religiösa särart. Ända sedan de första kinesiska trupperna trängde in i Tibet, har Tenzin Gyatso förespråkat en fredlig lösning och tagit avstånd från våld. Liksom Gandhi värderar han människan alltför högt för att tro att våldsmetoder skall kunna lösa problemen. Hans övertygelse är att det inom alla människor, även hos de grymmaste, finns resurser av medkänsla, sanningslidelse och rättskänsla.
Den tibetanske ledaren har vid upprepade tillfällen givit uttryck för uppfattningen, både för sina landsmän och i internationella sammanhang, att fienden är en av de bästa lärarna på den andliga vägen. Endast av fienden kan man lära sig tålamod, självbehärskning och fördragsamhet. Fienden drar fram de negativa sidorna hos oss själva i Ijuset och ger oss en chans att bearbeta dem, har han ofta sagt. Han fick 1989 Nobels fredspris för att han i sin kamp vägrar använda våld.
