Historia
I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under Árpád västerut från nuvarande Ryssland. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan Donau och Tisza. År 1001 bildades en kristen statsbildning av Stefan I. Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Det framträngande Osmanska riket besegrade ungrarna 1526, och stora delar av landet fann sig under osmanskt välde under 1500- och 1600-talet. Sedan osmanerna besegrats av Österrikearna 1697 och Ungern därmed återupprättats, härskade de österrikiska habsburg över ungrarna fram till 1918.
Den 15 mars 1848 bröt en revolution ut mot det österrikiska herraväldet, men slogs ned av ryska styrkor. I och med 1867 års Ausgleich ('utjämning') bildades Österrike-Ungern och den ungerska staten tilläts bilda ett självständigt parlament. Gemensam administration i form av kejsaren, utrikes- och försvarsministerium bibehölls dock i Wien.
Efter första världskriget ledde en kommunistisk revolution till upprättadet av den ungerska sovjetrepubliken 1919. Sovjetrepubliken krossades dock efter ett halvår när rumänska styrkor intog Budapest i augusti. Vid Trianonfördraget 1920 hamnade cirka två tredjedelar (71,5 %) av det historiska Ungern i Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och Österrike. Nationalistiska krafter i dagens Ungern kräver de förlorade territorierna åter. I sin lagstiftning tillerkänner Ungern ungrarna i grannländerna vissa rättigheter.
Ungern deltog i andra världskriget på axelmakternas sida under riksföreståndaren Miklós Horthy. Efter att sovjetiska trupper frigjort Ungern från tyskarnas ockupation tillsattes en provisorisk regering med Zoltán Tildy som premiärminister 1945-1946. Zoltán Tildy hade varit stark motståndare till att Ungern dragits med i andra världskriget, och blev nu vald till Ungerns president 1946 med sitt självständighetsparti som fick 57% av de sammanlagda rösterna. De tilläts dock inte bilda egen majoritetsregering, utan det bildades istället en koalition där även kommunister fanns representerade. Det sovjetuppbackade Ungerska arbetarepartiet (Magyar Dolgozók Pártja) tog snart över makten och med hjälp av justitiemord förbjöds alla andra partier och ett socialistiskt enpartisystem existerade i Ungern mellan 1948 och 1989.
Ungernrevolten bröt ut 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper efter att bland annat premiärministern Imre Nagy verkade för att dra ur Ungern från Warszawapakten och göra landet alliansfritt. Även om Ungernrevolten inte infriade de förväntningar som fanns i stort ledde det till att Ungern redan under tidigt 1960-tal i jämförelse med övriga länder i den sovjetiska intressesfären kunde avvika från den sovjetiska linjen och istället bli en mer självständig stat.
Geografi
Karta över Ungerns provinser
Budapest
Pécs
Keszthely
Sopron
Nagyvázsony
Esztergom
Miskolc
Zsámbék
Kőszeg
Szeged
Fertőd
Siklós
Större delen av Ungern består av slättland, bl.a. det stora området Alföld med inslag av
pusta. Under förhistorisk tid var den ungerska slätten täckt av vatten, och kom när vattnet drog sig tillbaka att täckas av flodavlagringar, som idag tillsammans med ditblåst lösjord ger stora vidder av mycket bördig mark.
Två tredjedelar av Ungerns yta är uppodlad. Främst odlas vete och majs, men det finns också stora odlingar av frukt, sockerbetor, grönsaker och hampa. På Bakonyskogens sydsluttningar och i nordvästra delen av landet odlas vin.
Den helt dominerande staden i landet är huvudstaden Budapest, med över 2 miljoner invånare. Den gamla stadsdelen Buda ligger på Donaus västra strand, och den modernare stadsdelen Pest på dess östra strand. Berömda byggnader är Kröningskyrkan och parlamentsbyggnaden. Staden var besatt av turkarna 1541-1686. Stora skador vållades under andra världskriget och folkresningen 1956.
Ungerns största sjö är Balatonsjön.
Klimat
Ungern har ett kontinentalt klimat, med kalla, fuktiga vintrar och varma somrar. Genomsnittstemperaturen årsvis är 9,7°C. Temperaturen svänger mellan cirka 38°C på sommaren till -29°C på vintern. Temperaturen om sommaren är vanligtvis mellan 27 till 32°C och vinterns 0 till -15°C. Genomsnittlig årsnederbörd är cirka 600 millimeter. En mindre del av landet söder om
Pécs har
medelhavsklimat.
Den topografiska avgränsningen av den karpatiska bassängen gör att Ungern är utsatt för torka, och effekterna av växthuseffekten märks redan. Den nuvarande uppfattningen, som delas av många forskare, har landet genom det senaste decenniet blivit torrare, och torkperioder har blivit förhållandevis vanlig, somrarna blir varmare och vintrarna mildare. Av denna grund har snörika vintrar blivit mer sällsynt än förr. Den allmänna uppfattningen är också att Ungerns årstider håller på att gå över från fyra till endast två, eftersom vår- och höstperioderna blir kortare och kortare, och kommer om några år att vara helt frånvarande. Denna tendens blev oväntat bruten år 2006 då landets två största floder, Donau och Tisza, svämmade över sina bredder samtidigt, något som gjorde att flera hundra hem blev obeboeliga trots intensivt arbete med att säkra dikena längs med mesta delen av floderna med sandsäckar (med hjälp av universitetsstudenter och det ungerska hemvärnet ('Honvédség')).
Mestaparten av Ungern är täckt med jordbruksarea, men det finns några rester av dess ursprungliga skog, huvudsakligen i bergsregionerna och i nationalparkerna.
Administrativ indelning
Ungern delas även upp i nitton ännu mindre områden (
megyék) där huvudstaden Budapest ibland kallas en egen.
Demografi
Etniska grupper
Religionstillhörigheter
Språk
Politik
Efter överenskommelse med EU i mars 1998 om partnerskap för anslutning har landet genomfört en harmoniseringsprocess, som efter en folkomröstning med ett valdeltagande på 45,6% en andel på 83,8% av väljarna röstade ja till EU-medlemskap. Den 1 maj 2004 fick Ungern fullt medlemskap i EU.
Landets författning från 1949 genomgick en fullständig revision 1989.
Folkrepresentationen kallas Országgyűlés och har 386 mandat, fördelade enligt en kombination av majoritets- och proportionella val. Senaste valet ägde rum i två omgångar i april 2006. Representerade är regeringspartierna: MSZP (socialisterna), 190 mandat, SZDSZ (liberalerna), 20 mandat samt oppositionen: Fidesz-MPSZ (Fidesz - Ungerska Borgerliga Alliansen), 141 mandat, KDNP (kristdemokraterna) 23 mandat och MDF ('demokratiskt forum', partiledare Ibolya Dávid) med 11 mandat. Det finns även en 'oberoende' ledamot, István Gyenesei som representerar ett lokalt parti, 'Somogyért' (för Somogy). Sedan valet 2002 finns inte längre högerextrema MIÉP (partiledare István Csurka) kvar i folkrepresentationen.
Ekonomi
Den ekonomiska utvecklingen i landet har tagit fart och BNP har ökat markant senaste åren. Den privata sektorn svarar för drygt 80% av
BNP. Utländska investeringar till ett värde av US$ 23 miljarder har gjorts sedan 1989. Inflationen har minskat från 14%
1998 till 4,7%
2003. Arbetslösheten ligger sedan några år relativt oförändrad på 6%.
Arbetskraftens fördelning:
- Tjänster 65%
- Industri 27%
- Jordbruk 8% (1996)
Dominerande industrigrenar:
- Gruvdrift
- Metallurgi
- Byggmaterial
- Livsmedel
- Textil
- Kemisk industri
- Läkemedel
- Motorfordon
Kommunikationer
Järnvägar
Järnvägarna är väl utbyggda i Ungern. Järnvägsnätet når ut till framförallt
Österrike,
Slovakien,
Serbien,
Kroatien,
Slovenien och
Rumänien. Fram till
1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan
1990-talet har större upprustningsarbeten skett vilket lett till en spårstandard som idag är bättre. Några av de moderna ungerska tågen har hög komfort. Tåg med benämningen
InterCity i Ungern har en bra komfort och med service av hög klass. Järnvägsnätet ägs och sköts av det statliga företaget
Magyar Államvasutak.
Vägar
Totalt sett har Ungern en vägstandard som tillhör Europas genomsnitt. Den ligger till och med något över genomsnittet. Detta innebär att Ungern har en vägstandard som är högre än den vägstandard som finns i till exempel
Sverige. Vägar underhålls med gott resultat och stora satsningar har gjorts från 1990-taletar och framåt med att göra vägstandarden i gott skick. Från Budapest går det
motorväg till
Wien och
Bratislava, till gränsen till Serbien samt österut mot Ukraina och Rumänien. Utbyggnader av nya motorvägar sker i stor omfattning. En motorväg går från Budapest till
Balatonsjön och denna motorväg håller på att byggas ut för att på hösten 2007 nå gränsen till Kroatien.
Kultur
Ungern har sedan tidig
medeltid varit den västliga civilisationens östligaste utpost i
Europas. I samband med ökande autonomi inom det österrikiska kejsardömet blommade en modern högkultur upp, och idag är
Budapest kaféer och kulturinrättningar inte sämre än de som återfinns i
Wien.
Mellan floderna Donau och Tiszaer finns en stor rikedom i folkdräkt, folksånger och folkdanser. Spåren av balkanism kan iakttas i blandningen av serbisk, svabisk, slovakisk, rumänsk och romsk folkkultur i dess möte med den ungerska kulturen.
Det ungerska kulturinflytandet är alltjämt märkbart i näraliggande provinser som Vojvodina, Transsylvanien, södra Slovakien och Österrike, där på många ställen också stora ungerska minoriteter bor.
Ungern odlar mycket paprika, vilket återspeglar sig i matlagningen med rätter som gulyás, pörkölt och lecsó samt kryddan Pirosarany. En annan ungersk matspecialitet är det friterade brödet langos som i Sverige blivit känt på olika stadsfestivaler.
Externa länkar
Ungarn
Unkari
Hongrie
Ungarn
|
Om 
)
)
)
)
)
)
)
)
.jpg'))
)
)
)
)
)
. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License 