Världens sju underverk

Ursprung

Ursprungsmannen för listan brukar anges vara Antipatros från Sidon, som namngav de sju verken i en dikt (epigram) omkring 140 f.Kr Idén går emellertid tillbaka längre i tiden, och sannolikt har det funnits tidiga förteckningar som av en eller annan orsak gått förlorade. Den tidigaste kända referensen är från 400-talet f.Kr och återfinns i Herodotos 'Historia'. Senare under andra hälften av 200-talet f.Kr skrev Kallimachos från Kyrene en samling om världens underverk. Denna bok förstördes dock när biblioteket i Alexandria brann ner. När och var den första ursprungliga listan uppställdes eller vilka byggnadsverk som förteckningen innehöll vet vi alltså inte. En teori, grundad på det stora antalet babyloniska byggnadsverk på listan, är att den ursprungligen skulle ha sammanställts i en hellenistisk stad i det seleukidiska riket i Främre Orienten.

Flera alternativa listor har uppställts sedan Antipatros tider. Bland annat gjorde Plinius d.ä en jämförelse mellan de olika romerskernaa ingenjörskonst såsom avloppsnät och akvedukter med de grekiska byggnadsverken. Den förteckning som vi idag kallar världens sju underverk är uppförd under medeltiden. En av de äldsta referenserna till denna förteckning är gravyrer från 1500-talet av den holländske målaren Maerten van Heemskerck.

Listan över antikens sju underverk

Listan som följer här är egentligen medeltida. Fyren på Faros fanns inte, trots att den i ålder hör till samma epok som många av de övriga byggnadsverken, med i Antipatros lista (som hade Babylons murar istället) utan lades till på 500-talet e.Kr. av Gregorius av Tours och Filon från Bysans.

Av de sju underverken stod två i vad som idag är Grekland, två i Egypten, två i Turkiet och ett i Irak. Babylons murar låg naturligtvis i Irak även de. Det enda av underverken som överlevt till våra dagar är Cheopspyramiden, vilket även är det som byggdes först. Det underverk som klarade sig kortast tid var kolossen på Rhodos, som bara stod upprätt i 56 år innan en jordbävning förstörde den. Av de sju på listan ovan är Babylons hängande trädgårdar (även kallade 'Drottning Semiramis trädgårdar') det minst kända verket - mycket lite är känt om hur byggnadsverket såg ut eller ens om det faktiskt existerat.

Illustrationer

Image:Pyramide Kheops.JPG|Cheopspyramiden Image:Ogrody semiramidy.jpg|Babylons hängande trädgårdar Image:Statue of Zeus.jpg|Zeusstatyn i Olympia Image:Temple of Artemis.jpg|Artemistemplet i Efesos Image:Mausoleum of Halicarnassus.jpg|Mausollos gravtempel Image:Rhodes0211.jpg|Kolossen på Rhodos Image:Pharos of Alexandria2.jpg|Fyrtornet på Faros

Alternativa sju underverk i modern tid

Många gånger har man försökt enas om en lista om sju underverk i modern tid eller på annat sätt en uppdaterad lista, eftersom så många av de klassiska underverken inte längre finns kvar. Det enda återstående klassiska underverket är Cheopspyramiden.

Nya tidens sju underverk

I uppslagsboken Lille jätten från 1947Lille jätten, red. K.-E. Näsmark, Bokförlaget Natur & Kultur, 2:a upplagan, Stockholm 1947, s. 199 presenterades följande lista på 'Nya tidens sju underverk':

Lista från American Society of Civil Engineers

American Society of Civil Engineers (Amerikanska förbundet för väg- och vattenbyggnadsingenjörer) har sammanställt en egen lista över underverk i den moderna världen:American Society of Civil Engineers Seven Wonders Listan presenterades 1994.

Underverk Byggstart Färdigställt '''Plats
Kanaltunneln 1 december 1987 6 maj 1994 Doverkanalen mellan England och Frankrike
CN Tower 6 februari 1973 26 juni 1976 Toronto, Ontario, Kanada
Empire State Building 22 januari 1930 1 maj 1931 New York, New York, USA
Golden Gate-bron 5 januari 1933 27 maj 1937 Golden Gate, norr om San Francisco, Kalifornien, USA
Itaipu-dammen Januari 1970 5 maj 1984 Floden Paraná, mellan Brasilien och Paraguay
Deltaprojektet 1953 10 maj 1997 Nederländerna
Panamakanalen 1 januari 1880 7 januari 1914 Panamanäset, Panama

Världens sju nya underverk

Världens sju nya underverk är en modern, alternativ förteckning till antikens sju underverk som röstats fram av 100 miljoner människor i en global omröstning och som tillkännagavs 7 juli 2007 i Lissabon. Enligt denna lista är de nya underverken: Kinesiska muren i Kina, staden Petra i Jordanien, Kristusstatyn i Rio de Janeiro i Brasilien, Machu Picchu i Peru, pyramiderna i Chichen Itza i Mexiko, Colosseum i Italien och Taj Mahal i Indien.

Världens åttonde underverk

Termen världens åttonde underverk används ibland om något som därmed anses vara så fantastiskt att det platsar bland underverken. Det har aldrig framkommit någon konsensus kring vad som skulle vara det åttonde underverket.

Referenser

Noter

Se även

Sveriges sju underverk

Litteratur

Pontus Hellström & Suzanne Unge Sörling (red.): Antikens sju underverk (Carlssons bokförlag 1993)

Externa länkar

Världens sju underverk
Dags för nya underverk? artikel i tidskriften Populär Historia.
New 7 Wonders of the World
Världens sju underverk koras . Artikel från Arkitekten mars 2004.