Västvärlden

Historisk kontext

Tankarna om vad väst är brukar härledas ur grekisk-romerska och judisk-kristna kulturen, renässansen, upplysningen och kolonialismen. Men begrepp som västerländskt tänkesätt är ibland otacksamma då de definierar två separata (om än besläktade) traditioner: Den (västligt) kristna moraltraditionen och dess religiösa dygder; följt av sekulära värden och vetenskapstro.

Hellenistisk tid

Den hellenistiska distinktionen mellan greker och judar kontrasterades i många av de grekiska kolonierna av skillnaden mellan den grekiskspråkiga kulturen och omgivande icke-grekiska kulturer. Herodotos såg på det tidiga 500-talet f.kr de persiska krigen som en konflikt mellan Europa och Asien. Ingen av de grekiska författarna använde begreppen 'öst' och 'väst' när de beskrev konflikten. Anakronistisk användning av termerna med hänseende på konflikterna kan också vara missvisande då termen väst när den började användas snarare användes för kontrastera mot Grekerna och den grekisktalande kulturen.

Det västerländska samhället knyter ibland sina kulturella rötter till grekisk filosofi och den kristna religionen, en tråd som börjar i antikens grekland vidare genom det romerska riket och, sen efter kristenhetens intåg (efter sin uppkomst i mellanöstern), med dess spridning genom Europa.

Romersk tid

De västra och östra delarna av Romarriket

Medan medelhavsregionen enades av romarna fanns det alltid en klyfta mellan det mer urbaniserade delarna i östra medelhavet där grekiska var lingua franca och de västra mer ruala områdena där latin talades. År 293 delade Diocletianus upp romarriket i två regioner, som var och en administrerades av en augustus och en caesar (se tetrarki). På 400-talet började Västrom kollapsa men i Östrom stod kvar.

Kristna schismen

Den religiösa av splittringen av Europa (katolicism i blått, protestantism i violett och ortodoxa kyrkor i röd)

Under det tidiga 300-talet etablerade Konstantin den store Konstantinopel som huvudstad för det östromerska riket. Det östra riket inkluderade allt land öster om det Adriatiska havet, gränsande till Medelhavet och delar av Svarta havet. Uppdelningen av Väst- och Östrom speglades i styret av den kristna kyrkan, och både Rom och Konstantinopel ansåg sig vara kristendomens huvudstad. Gränsen mellan 'Öst' och 'Väst' kom genom respektive kyrkas varierade inflytande att vara något flytande, men definieras allmänt av den kulturella klyfta som uppstod mellan det Bysantiska riket och området under Katolska kyrkans varierande makt och inflytande. En del, inklusive Huntington, argumenterade för att denna klyfta kvarstod under kalla kriget genom att den sammanföll men den ungefärliga gränsen mellan väst och de länder som var allierade med Sovjetunionen. Andra kritiserade denna åsikt genom att påpeka att den inte tog tillräckligt mycket hänsyn till skillnaden mellan Östromerska riket och Sovjet; särskilt med tanke på att de länd med starkast rötter i Byzantin, Grekland, var allierad med väst under kalla kriget.

Under Karl den store bildade frankerna det som kommit att kallas Heliga romerska riket av tysk nation med den Romerska patrearkens välsignelse, till stor förtret för empiratorn i Konstantinopel.

Kolonialismen

De första upptäcktsresorna och de första kolonierna, anlagda av Spanien och Portugal, följda av grundandet av de Nederländska, Brittiska och Franska imperiernas spred de västerländska institutionerna över världen. Den västerländska kyrkans missionerande, uppkomsten av internationell rätt med principen om varje lands suveränitet, som kulminerade efter den franska revolutionen med uppkomsten av nationalstaten. Kopplat till den kraften från den industriella revolutionen i Storbritannien, har dessa politiska och ekonomiska institutioner influerat de flesta länder idag. Detta tvingade dessvärre den efterkoloniala världen att organisera sig i nationalstater vars gränser inte alltid reflekterar etnicitet. På detta sätt, genom tunga koloniala arv och efterkoloniala politiska processer, har västerlänska civilisationen haft ett globalt inflytande.

Under kolonialismen blev det västerländska samhället implementerat i australasien och amerika.

Kalla kriget

Under kalla kriget började en ny definition att användas: Första världen som främst bestod av NATO och länder allierade med USA. Andra världen som bestod av de områden som stod under Sovjetunionens inflytande. Tredje världen bestod av resten, främst olika utvecklingsländer men även Jugoslavien, Indien och för en tid även Folkrepubliken Kina, även om de senare ibland räknades till andra världen genom sina kommunistiska regimer eller geopolitiska läge.

Öst och väst 1980

Europeiska handelsregioner vid slutet av 1980-talet. EEC – blått, EFTA;

– grönt och Comecon – rött;

En del länder kan inte lätt passas in definitionen för någon av kategorierna, bland annat Sverige, Schweiz, Irland och Island var genom olika handelsavtal nära lierat med väst. Finland stod under sovjetiskt inflytande men behöll sin neutralitet, landet var inte kommunistiskt eller medlem i Warszawapakten eller Comecon. 1955 återfick Österrike fullt självbestämande mot löfte om ständig neutralitet och garantier mot en återförening med Tyskland, landet låg dock på den västra sidan av järnridån och stod främst under amerikanskt inflytande. Turkiet brukar trots sitt medlemskap i NATO varken tillräknas väst eller första världen. Slutligen blev inte Spanien ett NATO-medlemsland för än mot slutet av kalla kriget, nämligen 1982 och efter diktatorn Francos död.

Modern betydelse

Den exakta omfånget av vad Väst innefattar är av subjektiv karaktär och varierar beroende på om man utgår från ett kulturellt, politiskt eller ekonomiskt perspektiv. I allmänhet brukar oavsett definition de västeuropeiska länderna, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland ingå. Det är generellt länder som upplever en relativt god ekonomi och stabilt styre, alla har valt någon form av demokratiskt styre, gynnar kapitalism, en fri internationell marknad och deltar i olika konstallationer av politiska och militära allianser och samarbeten.

Kulturell

Länder som brukar räknas till västvärlden

Från en kulturell och sociologisk angreppspunkt definieras Västvärden som alla kulturer med europeiskt ursprung, vilket skulle vara Europa, Israel, Syd- och Nordamerika, Australien och Nya Zeeland (och ibland även Fillipinerna och Sydafrika). Länderna delar generellt en liknande historia, religioner, språk, värden, värderingar och traditioner och kan tillsammans sägas bilda en västlig kultursfär. Kulturellt brukar många latinamerikaner, främst de från Argentina, Uruguay, Chile och Brasilien, se sig själva som västerlännigar, framförallt de från de härskande klasserna, samtidigt som nordamerikaner och européer inte gärna vill räkna Latinamerika till vad de anser vara väst. Främst beroende på att nordamerikaner och européer tenderar att favorisera politisk och ekonomisk användning av begreppet.

Under 1900-talet minskade kristendomens roll i Europa och annorstädes. Sekularismen (separation av politik och vetenskap från religion) ökade, med följder som lägre kyrknärvaro. Samtidigt ser de flesta västerlänningar sig själva som kristna eller med kristen bakgrund och vid större tillfällen som dop , bröllop och begravningar går många gärna till kyrkan. I bibelbältet och i södra USA är alltjämt kristendomen viktig. Många europeiska länder har eller till nyligen haft en officiell konfession av någon slag, protestantisk eller katolsk. Kanada och USA är officiellt konfessionslösa om än starkt influerade av kristendomen.

Politisk

Västvärlden föreställs ofta som en grupp rättsstater med demokrati, mänskliga rättigheter och en hög grad av jämställdhet mellan könen. En del andra länder med starka politiska och ekonomiska band med Västeuropa, NATO eller USA som Japan, Sydkorea och Turkiet kan då tillföras väst.

Denna definition av ordet har inget med geografi att göra. Länder som ligger i 'väst', som Kuba och Venezuela, brukar vanligtvis inte kallas väst beroende på regimernas avståndstagande från andra västerländska stater. Samtidigt kan en del länder som ligger i 'öst', som Kuwait, Australien, Japan och Sydkorea definieras som väst pågrund av deras allianser med den västerländska hegemonin (för militärt skydd).

Ekonomisk

Trots kalla krigets slut, och att det gamla sovjetblocket gjort rört sig allmänt mot kapitalism och andra värden som delas med västeuropa och nordamerika, betraktas en del gamla sovjetrepubliker inte som västerlänska då det finns så lite inte internationellt kapital i ekonomin.

Se även

Källor

Artikeln är huvudsakligen en översättning från engelska Wikipedia.