| Navigation |
| » |
| » |
| » |
| » |
| » |
»  |
| Ändrad: 2007-10-22 |
|
|
Kyrkobyggnaden
Vallerstads kyrka är en stenkyrka med altare i öster och torn i väster uppförd i nyklassicistisk stil 1832-1833et. Långhus är rektangulärt med sakristian som en halvcirkelformad utbyggnad i öster. Västtornet kröns av en gracilt utformad öppen lanternin. Exteriören pryds av rusticerade hörnkedjor, tornets nedre del täcks helt av kvaderrustik.
Kyrkorummet är enskeppigt med flackt tunnvalv över en smäcker taklist. I korväggen en grund nisch för altartavlan, som visar en scen ur ”Kristi förklaring”. På altarrundeln hörnställda terrakottaornament. På ömse sidor om altartavlan två kraftigt markerade portalener till sakristian. Predikstol består av en cylindrisk korg prydd med kristna symboler.
Historik
På platsen fanns tidigare en medeltida kyrka, ursprungligen uppförd någon gång under 1100- eller 1200-talet. På kyrkogården fanns en klockstapel. År 1668et förnyades vapenhus och 1692 fick kyrkan en predikstol tillverkad av Anders snickare. Klockstapeln reparerades 1708 och kyrkans valv och tak 1725. Några år senare vitmenades kyrkan ut- & invändigt. År 1737 rev byggmästare Gabriel Bragner klockstapeln och 1746 satte mäster Gustaf Lagergren i Östra Husby upp kyrkans första orgelverk.
Carl Fredric Broocman beskriver 1760 helgedomen vid mitten av 1700-talet: 'Kyrkan är upmurad dels af Gråsten, dels af huggen Kalksten, 3 ottondedels mil ifrån Skeninge, och står på Krono grund, hållandes uti längden til yttre Tornmuren 39 och en half aln, och i bredden 8 och 3 fjerdedels aln. Altartaflan är ifrån Påwetiden, bestående af 16 bilder, som förmodeligen utmärka the 12 Apostlar och 4 Evangelister. Prädikstolen af Snickare-Arbete, med the 4 Evangelisters bilder, uti målning, är köpt för Kyrkans och Församlingens medel år 1693 och tå upsatt. Orgelwerket består af 7 stämmor, och är inköpt för 600 Dal. Kopparmynt för Kyrkans medel och upsatt år 1746, tå thet äfwen blifwit måladt och utziradt med förgyldt löfwerk. Af Antiquiteter är i Kyrkon ett Påwiskt Rökelse-kar af malm, och uti Kyrko-porten en Runsten.
Til år 1737 hafwa Klockorna hängt uti Trästapel, och emedan thensamme tå warit ganska bräcklig, flyttades the up uti Kyrkans Sten-torn, som är med spånad spets, och ses then mindre Klockan wara guten år 1636, men när then större blifwit guten, är icke utmärkt.'
På 1700-talet började det emellertid bli svårt att få plats för alla gudstjänstbesökare. Redan 1773 dryftades frågan om en nybyggnad av kyrkan. Organisten och klockarenn Wahlström påminde vid sockenstämma den 15 maj 1786 om, att det länge rått stor trängsel på läktarenn och påpekade att det var stor risk att orgeln skulle skadas. Han föreslog att orgeltrampare Jan Jansson inte skulle släppa upp några obehöriga personer. Så bestämdes och likaså att gossarna enligt gammal sed även i fortsättningen skulle sitta kring altarrundeln. På så sätt kunde prästen hålla dem under uppsikt. Trots flera tillsägelser höll dock Jan Jansson inte obehöriga borta från läktaren, varför han avsattes och Magnus Lindstedt fick överta orgeltrampningen.
Trängseln fortsatte och frågan om ny eller ombyggd kyrka fördes på tal vid otaliga stämmor, prost- och biskopsvisitationer. Ett förslag till gemensamt kyrkbygge med Järstads församling förkastades. Ritningar anskaffades och sten kördes fram. Men församlingen tyckte om sin gamla kyrka och dessutom var det oroliga tider med brist på arbetskraft och pengar. År 1807 lämnade arkitekt Gustaf af Sillén (1762-1825), Stockholm, in ett förslag till ny kyrka. År 1825 anställdes Gustaf Fredrik Lindmark som kyrkoherden och på hans förslag fattade sockenstämma i oktober 1827 slutligen beslut om kyrkobygge och byggmästare Abraham Nyström i Hållingstorp anmodades upprätta ritningar och kostnadsförslag. Ett halvår senare, i maj 1828 undertecknades kontraktet.
Den 23 april 1832 hölls sista gudstjänsten i gamla kyrkan, varefter den, förutom nedre delen av tornet, revs. Nya kyrkan uppfördes i tegel, med Abraham Nyström som byggmästare. I huvudsak följde han Gustaf af Silléns ritningar. Kyrkan fick ett väl tilltaget långhus med stora, rundbågiga fönster och en klassicistisk sydportal krönt av ett halvrunt fönster. Sakristian utformades som en halvrund byggnad bakom koret i öster. Det medeltida tornet byggdes på med en övre del med rundbågiga ljudöppningar för kyrkklockorna. Tornet avslutades med en liten lanternin också den med rundbågiga öppningar. Murarna slätputsades men hörnen fick rustikkedjor. Till kyrkobyggnaden åtgick omkring 60 000 tegelstenar. Till murbruk blandades 1 600 lass sand med 3 000 tunnor kalk, bränd av den gamla kyrkans kalksten. Taket täcktes med bortåt 55 000 handkluvna spån. Den totala kostnaden för kyrkbygget uppgick till 13310 riksdaler.
Kyrkan stod klar i november 1833. Medeltida föremål flyttades över till den nya kyrkan, men säkerligen skingrades också en del. En skulptur 'Sörjande Johannes' förfärdigad av lübeckaren von der Heide hamnade så småningom på Statens historiska museum. Den 1:a söndagen i advent förrättades invigningen men utan biskop, eftersom stiftschefen Marcus Wallenberg avlidit strax innan.
7 år efter invigningen fick kyrkan ett orgelverk byggt av Nils Ahlstrand, Norra Solberga.
Kyrkan restaurerades 1950 under ledning av arkitekt Erik Fant.
Inventarier
- Altarskåp av ek, visande 'de 12 apostlarna', 'Marie kröning', 'Johannes döparen', 'Laurentius', 'Anna själv tredje', nordtyskt arbete från 1400-talet inköpt i Lübeck, (bilder) . Framtaget, renoverat och återupphängt 1951.
- Triumfkrucifix med sekundärbemålning vid verkstad i Östergötlands från 1300-talet andra fjärdedel, tidigare placerat i medeltidskyrkans triumfbåge, (bilder) . Krucifixets restaurering bekostades 1691n av 'den Ehreborna och dygdesamma matrona hustru Ingeborg Östensdotter Kellandria', kyrkoherdedotter från Öland. Hon hade 1657 vid 14 års ålder gift sig med dåvarande kyrkoherden i Vallerstad Johannes Laurenius och efter hans död äktats av efterträdaren kyrkoherde Petrus Danielis.
- Dopfunt av kalksten, huggen av vadstenamästaren Jan Andersson Silfverling 1678.
- Predikstol med kristna symboler 'kalken', 'lagens tavlor' och 'korset', förfärdigad 1833 av Abraham Bengtsson Nyström.
- Altartavla från 1890 av professor Mårten Eskil Winge framställer en scen ur berättelsen om 'Kristi förklaring'.
- Epitafium över kyrkoherde Johan Wallerius († 1653) med en framställning av 'yttersta domen'.
- Epitafium över prosten Petrus Rosinius († 1734) med en präst sittande på en likkista, omgiven av två änglar hållande en lagerkrans över hans huvud. Överst står döden med sin lie.
- Rökelsekar, medeltida.
- Primklocka, enligt 1874 års inventarieförteckning placerad i tornet som signalklocka till ringarna i klockvåningen.
- Storklockan, omgjuten av M. A. Rönnblom (f. 1793), Jönköping då Oscar I var konung i Sverige och Norge.
- Lillklockan, omgjuten hos Olof Kiulanders enka, Örebro, då Gustaf IV Adolph var Sveriges konung (1792-1809), Greve Fredrik Georg Strömfelt landshövding (1783-1810), Mag. Carl von Rosenstein stiftets biskop (1809-1819) och cand. Olof Zetterling pastor i Wallerstad (1785-1816), d.v.s. år 1809.
Orgel
Ursprunglig & nuvarande disposition:
Bronsskulptur
På kyrkogården finns en bronsskulptur av Gottfrid Larsson, som också är begravd på kyrkogården.
Externa länkar och källor
Litteratur och källor
- Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
- Sveriges bebyggelse – Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd - Landsbygden del II, sid. 672, utgiven 1947
- Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus
- Georg Nyström: ”Herrgårdarnas byggmästare – och deras släktled under trehundra år'', Ekerlids förlag; Stockholm 2002, ISBN 91-89617-41-X
- }
| Carlsson = }|Sten L. Carlsson,}} }|} (red.)}} Sveriges kyrkorglar }| (1973)}}}|, }.}} }| Översättning: }.}} }| Lund: }.}} }| sid. }.}} }| uppslagsord: }.}} }| på internet }.}} }| ISBN 91-7114-046-8.}}}| sid = } }}
| }| kapitel = } }}
}}
| Edholm = }|Dag Edholm,}} }|} (red.)}} Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk }| (1985)}}}|, }.}} }| Översättning: }.}} }| Stockholm: }.}} }| sid. }.}} }| uppslagsord: }.}} }| på internet }.}} }| ISBN 91-7118-499-6.}}}| sid = } }}
| }| kapitel = } }}
}}
| Erici = }|Einar Erici & R. Axel Unnerbäck,}} }|} (red.)}} Orgelinventarium }| (1988)}}}|, }.}} }| Översättning: }.}} }| Stockholm: }.}} }| sid. }.}} }| uppslagsord: }.}} }| på internet }.}} }| ISBN 91-7118-557-7.}}}| sid = } }}
| }| kapitel = } }}
}}
| Inventarium = }|},}} }| } }| (})}}}|, }.}} }| Översättning: }.}} }| }: }.}} }| sid. }.}} }| uppslagsord: }.}} }| på internet }.}} }| }.}}}
| 1989:II = Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson
| 1989:III = Dag Edholm
| 1990:II = Jan Håkan Åberg
| #default = Tore Johansson
}}
| titel = Inventarium över svenska orglar : }
| 1988:I = 1988:I, Lunds stift
| 1988:II = 1988:II, Växjö stift
| 1988:III = 1988:III, Göteborgs stift
| 1989:I = 1989:I, Skara stift
| 1989:II = 1989:II, Linköpings stift, Visby stift
| 1989:III = 1989:III, Strängnäs stift ; Stockholms stift
| 1990:I = 1990:I, Västerås stift ; Karlstads stift
| 1990:II = 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet
| 1990:III = 1990:III, Härnösands stift, Luleå stift
| 1991:I = 1991:I, Frikyrkor I : Malmöhus län, Kristianstads län, Blekinge län, Gotlands län, Kalmar län, Kronobergs län, Jönköpings län, Hallands län
| 1991:II = 1991:II, Frikyrkor II : Göteborgs & Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län, Värmlands län, Östergötlands län, Örebro län, Södermanlands län
| 1991:III = 1991:III, Frikyrkor III : Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län, Kopparbergs län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Norrbottens län
| #default = (12 delar)
}}
| utgivare = Förlag Svenska orglar | utgivningsort = Tostared | id = ISSN
| år = }|
| 1988:I | 1988:II | 1988:III = 1988
| 1989:I = 1989
| 1989:II | 1989:III | 1990:I | 1990:II | 1990:III = 1990
| 1991:I | 1991:II | 1991:III = 1991
| #default = 1988–1991
}}
| }| sid = } }}
| }| kapitel = } }}
}}
}}
- }
| Carlsson = }|Sten L. Carlsson,}} }|} (red.)}} Sveriges kyrkorglar }| (1973)}}}|, }.}} }| Översättning: }.}} }| Lund: }.}} }| sid. }.}} }| uppslagsord: }.}} }| på internet }.}} }| ISBN 91-7114-046-8.}}}| sid = } }}
| }| kapitel = } }}
}}
| Edholm = }| sid = } }}
| }| kapitel = } }}
}}
| Erici = }| sid = } }}
| }| kapitel = } }}
}}
| Inventarium = }
| 1989:II = Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson
| 1989:III = Dag Edholm
| 1990:II = Jan Håkan Åberg
| #default = Tore Johansson
}}
| titel = Inventarium över svenska orglar : }
| 1988:I = 1988:I, Lunds stift
| 1988:II = 1988:II, Växjö stift
| 1988:III = 1988:III, Göteborgs stift
| 1989:I = 1989:I, Skara stift
| 1989:II = 1989:II, Linköpings stift, Visby stift
| 1989:III = 1989:III, Strängnäs stift ; Stockholms stift
| 1990:I = 1990:I, Västerås stift ; Karlstads stift
| 1990:II = 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet
| 1990:III = 1990:III, Härnösands stift, Luleå stift
| 1991:I = 1991:I, Frikyrkor I : Malmöhus län, Kristianstads län, Blekinge län, Gotlands län, Kalmar län, Kronobergs län, Jönköpings län, Hallands län
| 1991:II = 1991:II, Frikyrkor II : Göteborgs & Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län, Värmlands län, Östergötlands län, Örebro län, Södermanlands län
| 1991:III = 1991:III, Frikyrkor III : Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län, Kopparbergs län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Norrbottens län
| #default = (12 delar)
}}
| utgivare = Förlag Svenska orglar | utgivningsort = Tostared | id =
| år = }|
| 1988:I | 1988:II | 1988:III = 1988
| 1989:I = 1989
| 1989:II | 1989:III | 1990:I | 1990:II | 1990:III = 1990
| 1991:I | 1991:II | 1991:III = 1991
| #default = 1988–1991
}}
| }| sid = } }}
| }| kapitel = } }}
}}
}}
-
- Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990,
|
|
)
|
Om 
