Produktion
Vattenkraftproduktionen byggdes ut kraftigt i Nordamerika och Europa fram till 1980-talet. Idag sker en omfattande vattenkraftutbyggnad i Latinamerika och Asien.
Vattenkraften står idag för cirka hälften av Sveriges elproduktion. De s.k. nationalälvarna, Kalix älv, Torne älv, Piteälven och Vindelälven, liksom en rad andra älvsträckor och åar, är genom riksdagsbeslut skyddade från vidare utbyggnad. I Piteälven finns dock ett kraftverk, Sikfors, och ett par regleringsmagasin, och Vindelälven flyter ihop med Umeälven strax uppströms om Stornorrfors kraftverk.
De största produktionsländerna under perioden 2001-2005 var (årliga medelvärden){http://www.bp.com/productlanding.do?categoryId=91&contentId=7017990} 
| Land
| Produktion TWh
| Per capita
| Andel av elproduktion
| Förändring mot 1995-2000
|
| Kanada
| 344
|
|
| -1%
|
| Kina
| 321
|
|
58%
|
| Brasilien
| 304
|
|
| +6%
|
| USA
| 260
|
|
|
| Ryssland
| 170
|
|
| +7%
|
| Norge
| 121
|
| 99%
| +1%
|
| Syrien
| 119
|
|
| +2%
|
>
| Japan
| 96
|
|
| +2%
|
| Indien
| 78
|
|
| +2%
|
| Frankrike
| 67
|
|
|
| Venezuela
| 66
|
|
| +12%
|
| Sverige
| 65
|
| ~ 50%
|
| Italien
| 48
|
|
|
| Österrike
| 41
|
|
| +4%
|
| Schweiz
| 37
|
|
| +3%
|
| Colombia
| 36
|
|
| +12%
|
| Turkiet
| 36
|
|
|
| Argentina
| 34
|
|
| +34%
|
| Spanien
| 34
|
|
|
>
Stora vattenkraftverk
Världens största vattenkraftverk angivet i installerad max-effekt är:
| Itaipú | Brasilien/Paraguay | 1984/1991 | 12 666 MW | 93,4 TWh |
| Guri | Venezuela | 1986 | 10 200 MW | 46 TWh |
| Grand Coulee | USA | 1942/1980 | 6 809 MW | 22,6 TWh |
| Sayano Shushenskaya | Ryssland | 1983 | 6 721 MW | 23,6 TWh |
| Robert-Bourassa | Kanada | 1981 | 5 616 MW |
| Churchill Falls | Kanada | 1971 | 5 429 MW | 35 TWh |
| Järnporten | Rumänien/Serbien | 1970 | 2 280 MW | 11,3 TWh |
Three Gorges Dam, Kina: I drift 2003, fullt utbyggt 2009, 18,200 MW
De största svenska kraftverken är:
Miljöpåverkan
Kraftverksdammar fungerar som
vandringshinder för de fiskarter som företar vandringar (vanligast
lekvandring). Detta gäller till exempel
asp,
vimma,
id, ål,
lax, havsöring,
färna,
nejonögon,
sik,
harr, öring,
röding och
elritsa. Flera svenska
lax- och havsöringstammar har slagits ut och aspen, ål och lax är upptagen på
rödlistan över hotade arter.
Vattenmagasin med stor regleringshöjd får genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten ett stört
ekosystem.
Detta beror på att den huvudsakliga produktionen av djur och växter normalt sker vid stranden ned till c:a 6 meters djup. De konstanta svängningarna i vattenstånd gör att
näringsämnen transporteras bort från den produktiva strandzonen vilket gör att till exempel de norrländska vattenmagasinen drabbas av näringsbrist.
Nedströms dammen kommer den gamla strömfåran att vara ömsom torr och ömsom ha högvatten - en förändring i levnadsmiljön som blir svår att anpassa sig till för samtliga arter. I och uppströms dammen får man också en kraftig förändring, där bland annat bottenförhållandena förändras genom sedimentering.
I Sverige har det i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att motverka detta genom en aktiv fiskevård bl.a. genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Detta är dock en form av konstgjord andning, när utsättningarna upphör dör populationen. De fiskvägernaar som anlagts har ofta inte haft den effekt man avsett då fisk dels har haft svårt att hitta in i fiskvägen dels har turbin dödat eller skadat nedvandrande fiskungar eller urlekta föräldrafiskar.[}
|Annika Nilsson. }}}
|}
|”Misslyckad räddning av havsöringen ”.
|”Misslyckad räddning av havsöringen”.}} }}}
| Dagens Nyheter}}}
|, 6 maj 2007.}}}
| s. }.}}]
Dammar kan i vissa fall minska utsläpp av växthusgaser, dels genom att de, genom bl.a.
bevattning, grundvattenförändringar och översvämning ökar arealen med koldioxidinlagrande växter, dels påverkar
reduktionsförhållandena vilket gör att mer koldioxid kan bindas i bottensedimenten vid
syrgasbrist. För att det ska uppstå
syrgasfria förhållanden fordras att näringstillskottet är tillräckligt stort och att syrgastillskottet är litet, vilket kräver stora magasin, med liten vattenomsättning samt mycket växtlighet.
Utbyggda ekosystemen gynnar vissa fiskarter och stammar på de ursprungligas bekostnad: gädda och lake gynnas i magasinen på öringens bekostnad. Fördvärgad sik och röding gynnas på normalstora exemplars bekostnad.
Alternativ vattenkraft
Man kan även utvinna energi ur vågor, så kallad
vågkraft, eller tidvatten. Dessutom finns försök att utvinna energi ur långsamt strömmande vatten, med anläggningar som liknar vindkraftverk under vatten och inte behöver några dammar. Energitätheten i långsamt strömmande vatten är låg, och anläggningarna behöver bli väldigt stora för att få någon egentlig betydelse. Den synliga miljöpåverkan blir mindre än med dagens vattenkraftverk, men investeringarna är i dagsläget avsevärt mycket större, varför de i dagsläget inte är genomförbara annat än i experimentell skala. Över tid är det troligt att de endast får en marginell betydelse.
Se även
Källor
Externa länkar
Vandkraft
Énergie hydraulique
)
